Jag orkar inte andas ibland

För att skratta så mycket som jag gör då jag umgås med rätt personer, herregud.  Ida och Sandra kom och plockade upp mig, vi skulle ner till våfflan och fika. Vilket vi inte gjorde eftersom att vi kom på att vi var hungriga istället.
Drog till pizzerian (min granne) och köpte oss en varsinn sallad.
När vi är på väg dit åker vi förbi "Salem kyrkan" vilket låter ganska läskigt. När Ida kläcker ut sig "jaha, och vilka bor här då? eller är det kanske en mataffär?" jag svarar med ett suck "Ida, det är en kyrka".
Väl framme på pizzerian beställer Ida en sallad med pasta. Hon fick 3 stycken små pastagrejer på tallriken och går till kassan i rask takt.
"Urrrrsäkta.. jag fick bara TRE MAKARONER". Jag och Sandra sitter och avlider vid bordet. Av skratt alltså.
Sandra fick 5 majskorn i sin sallad.

Efter ett tag får Sandra ett sms, ett helt.. förbryllat och onödigt sms som gjorde oss alla lite väl svettiga och skämmiga.
Det var jättepinsamt. Tyckte tillochmed jag och Ida. Stackars Sandra I say. Var inte skadan redan skedd, så är den definitivt det nu kan jag tala om. Så nu vet du det också.

Ut gick vi, tog en rökpinne. En geting var efter mig hela jävla tiden, den var in my face. Jag klappar till och slår mig själv. Vilket gjorde hysteriskt ont och jag flög upp ur stolen eftersom den förföljde mig.

Traskar vidare mot parkeringen där dom vill ha springtävling. Jag springer inte, jag SKÄMS när jag springer. Jag har men från högstadiet då jag alltid fick hålla i tuttarna då jag sprang för att dom inte skulle hoppa så förjävligt mycket.
Jag har värre problem med det nu kan jag säga. Speciellt då jag har tubtop på mig. Som nu.
Dom sprang iallafall. Jag stod mest och skrattade och såg fet ut.

När vi väl står där och samtalr om ditten-datten stannar en liten silverbil. Jag känner igen dig och ut kliver min ASheta granne. Vi blir knäpptysta och står bara "men gud men gud... men gud.. det är han". Han sätter sig i förarsätet och kör iväg igen. Han är verkligen jättesnygg. Snygga kläder med. Snyggt hår med. Ja, ni vet. Droooooool.

Sen är det dags för mig att promenera hemåt. Vilket är en 2 minuters promenix och vilket Ida tycker är jätteroligt "jaha det här är promenaden du skriver om i din blogg". Det skulle man faktiskt kunna tro, men ICKE. Andnöd.

På vägen hör jag hur det skriks från bilen "AAAAAAAAHHHHHH EN SPINDEL". Jag kan inte andas av min skratt-utbrott och Ida ropar ljudligt "KÄKAR DU CLOWN TILL FRUKOST ELLER?"

Nu är jag hemma igen. Jag har tvättstuga om en kvart, jippie. Jag längtar!

Kommentarer
Postat av: J

Japp

2008-08-13 @ 19:09:09
URL: http://kreftans.blogg.se/
Postat av: S

Hahahaha

2008-08-13 @ 19:10:21
URL: http://josefinet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0