Ja ja, här sitter jag i Vällingby det börjar bli ljust, jag är sjukt mätt. Jag och Heidi lagade "middag" det som fanns var: makaroner, chickenbits, fiskpinnar och wok. Nu kräks jag femtioelva gånger om. Magen står rakt ut också. 

Snart är det dags att byta propp. Jag är ganska irriterad i mitt undre liv just nu. För den som ville veta. 

Jag känner mig för trång för att ens få upp en tampog storlek "normal". Ja, hur normalt är det på en skala. 

Aj, är allt jag har att säga för den här gången. 

Jag har ont i min tunga. Den känns svullen. Jag börjar fundera på om jag kan vara allergisk mot något. Jag menar, den blir så ibland och ibland kliar halsen. Jag kom iallafall fram till att det kan vara tomat. Jag hoppas abdolut inte det. Jag älskar tomater! Men det är Josefine, mig vi pratar om. Allt jag inte vill ska hända, händer. Det har absolut ingenting med att göra att jag skulle vara en negativ person. Eller pessimist. Eller jo, kanske. Litegrann. 

Wie, jag är alldeles för trött för det här. Var faktiskt uppe 6 imorse så det kan vara dags att tänka på refrängen. 

Eller? Japp. Jag gör så!

Frågan återstår: VARTFAN SKA JAG SOVA!? 

Jag tar Kalles säng. Hon bryr sig nog inte just nu.