dumma dumma tjej

Ingen bra dags alls idag. Absolut inte. Jag och Heidi var uppe med tuppen idag. Vi hann sola innan klockan ens var 8. Sen hem till henne och vi totaldäckade i hennes säng. Då hade min mobil ringt och det var Lissan. Jag tänkte inte mer på det. Hade det varit superviktigt hade hon nog ringt igen. Jag somnade om.
Sen vaknade jag av att det ringde igen. Då var det en annan kollega som berättade att jag skulle ha varit på jobbet 13.00. JAg höll seriöst på dö. Jag skämdes så sjukt mycket. Det här var bara pinsamt!
och hon var inte glad må jag säga. Så jag kände mig som en hund med svansen mellan benen.

Sen har jag bara varit jättekänslig idag. Jag vet inte vad som är felet. Igår mådde jag jättebra. Det var fint väder och jag bara kände lyckoruset i hela kroppen och jag ville bara sitta på en uteservering med dig och njuta.
Jag hann med att planera saker jag vill göra med dig.  och jag ska göra det också.

Sen blev jag splittrad igen. Inga sms, inga samtal ingenting. och eftersom att jag har gått och blivit jättekänslig av mig så får jag ont i magen när sånt händer. Jag ska alltid måla upp en bild av vad som har kunnat hända. Vad är det jag har sagt för fel, vad har jag gjort för fel. Även fast jag varit helt normal. Ja, ni förstår nog. Men ändå så kan man inte sluta spekulera i vad i hela helvete jag har gjort. Varför får jag inget svar? Ska jag börja gråta nu... löser det mina problem eller? Tydligen så tror mitt undermedvetna det och verkligen låter mig börja gråta för småsaker.
Jag satt och kollade på 'The Hills' eller vad serien heter på MTV och där den där Heidi's pojkvän hookade upp några andra tjejer. och bla bla bla.. jag började gråta för det med. Jag har typ lika mycket hormoner i kroppen som en gravid kvinna tror jag. Kan ju knappt bärga mig tills den dagen då jag själv blir med barn och kommer gråta åt allt jag ser och allt jag hör. Jag är överkänslig. VARFÖR!??!!...varför? Jag som är så COOL!
Egentligen.

Efter att Sandra ringde mig och berättade att hon hade bokat biljetter till Magnus Betnér nu nästa måndag så somnade jag om IGEN. och låg och drömde massa sjuka saker och grät IGEN.. men jag vaknade och slog mig själv lite och försöker övertala mig själv att jag är töntig som håller på som jag gör.
Och försöka få mig själv att inte bry mig så mycket och ta åt mig av jättelarviga saker.
but you got me twisted around your... lillfinger.

... Jag vet iallafall en sak. Kan en människa prata, så är jag fast. Alltså riktigt FAST! En människa som vet vad han/hon ska säga närsomhelst gör mig helt knäsvag. och knäsvag är vad du gör mig. Och det har jag berättat.

Jag säger det igen. Det här gör mig sjuk. Jag kan inte äta och jag sover dåligt. Jag är på fel ställen hela tiden.
Om ni förstår hur jag menar? Jag borde inte vara här. Jag borde vara där. och inte bara för min skull.
Varför är inte jag sådär jätteromantisk och bara åker dit. Nej... jag vill inte vera psykiskt skadad mer än jag gör.
Hahahahahahahahahahah...
Nej, det gör jag iofs inte. Jag är bra, ganska välidgt bra faktiskt. Måste bara intala det för mig själv ett antal gånger till innan jag förstår det på riktigt.

Just nu vill jag ligga på en strand, med mina jätteheta solglasögon och en iskall öl.

ge mig?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0