Attacker.

Jättekul. Ja, jag måste få en läkartid angående min mage. Det här fungilerar inte längre.
Det är inte världens roligaste att stå på jobbet och kallsvettas, skaka, och magkramper som är åt helvete.
Sen är det ju inte världens roligaste att ens försöka gå på toaletten när brorsan och två kompisar till honom sitter utanför heller. Även om jag bara satt på toaletten för att slappna av, andas och typ andas mer.
Magar är ett rent helvete om man frågar mig.

Hädanefter ska jag börja skicka meddelanden till mig själv och påminna mig om att aldrig mer äta vitt bröd, aldrig äta mjölk/mjöl-produkter för jag vet ju hur det slutar. Hur svårt kan det vara? Bajs-svårt om man frågar mig.

Karin tror att jag måste göra en endoskopi (som det så fint heter).
Snälla Gud. Jag vill inte ha en kamera upp i röven.

Too much info for you. Like I give a damn..
Det är för mycket för mig med.


Till något annat.

Joråsatteh. Annars är jag jätteglad. Ja, det ääääääär jag.
Jag vill inte påstå att jag är cynsk.. eller jo, det vill jag. För jag är nog det.
Imorse när jag vaknade så tittade jag på telefonen och tänkte
 "får jag ett sms av Markus nu så är min dag räddad"
Jag hann bara resa mig upp ur sängen så såg jag hur min telefon lyste till och vibbade.
Guess who it was? Jag sken upp som en sol. Note: Dagen är räddad.

Nu ska jag försöka vila ett tag. Nej, men kul. Måste bara byta lakan först.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0