När löven faller ner.

Jag vill aldrig mer se ett tåg i hela mitt liv.
Så känner jag mig nu. Jag har fått nog.

05.30 var jag uppe imorse, gjorde frukost och klädde oss. Det var mörkt ute, det var vintermörkt.
Buss, pendel och upptåg till Gävle. Skog skog skog. Överallt. Fika på Gävle station och sedan klev jag på tåget tillbaka till verkligheten. Nu är jag "barnfri" och allt är tyst, som vanligt. Verkligheten.

Allting är tyst. Överallt. Hallå?


Melissa Horn och Lasse - Jag vill ha dig som förut.mp3
Miss Li och Lasse - Om du lämnade mig nu.mp3


När jag satt på tåget och väntade på att det skulle åka så stod det ett par utanför.
Han stod med sin rullväska, hon fick stå på tå när dem kramades med varandra. Länge.
Dem släppte inte taget, som i två-blir-ett. Jag fastnade med blicken dem släpper varandra, hon tittar åt ett håll, han mot ett annat, dem tar tag i varandra igen och kysser varandra, han tar hand för ansiktet och pressar fingarna mot ögonen för att dom inte ska tåras. Jag får ont i hjärtat, alternativt magen.
Han gick på tåget, hon gick ner för trappan och kollade upp mot tåget för varje trappsteg hon tog.

Det är en sådan söndag och jag förblir tyst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0