Idag har jag en riktig jävla skitdag. Eller ja, jag har återigen en riktigt, jävla skitdag dvs.
Jag är så jävla trött på människor som är otrevliga, dryga, så jävla jobbiga och attackerar på minsta lilla.
Finns det ingen som helst lugn eller fröjd i er? Jag förstår inte riktigt vad man vinner på det hela.

Förmodligen inte ett jävla skit.

Men sänka människor. Det kan ni. Speciellt såna som mig.
Jag orkar inte stå upp och vara stark nu. Ni har sugit och dragit ur all jävla energi jag någonsin haft i mig.
Istället så har jag världens huvudvärk för att jag spänt mina attitydsögonbryn antal veckor nu.
Jag har ont i huvudet för att jag inte gråtit då jag velat gråta hela Nilen ur mig.
Jag har ont i huvudet för att jag tänker för mycket och inte riktigt vet vart jag ska göra av allt.
Trött på allt jävla ältande, fram och tillbaka. Men man kommer ingenstans.

Jag är så jävla TRÖTT på att höra att jag är så snäll hela tiden.
Jag är så jävla trött på att folk inte kan vara uppriktiga och ärliga I MITT FUCKING ANSIKTE!

Jag är trött på att inte vara mig själv längre.
Och enda gången då jag är mig själv är när jag dricker.
Och det är hur patetiskt som helst, men jag tar det just nu.
Jag har roligt och det är huvudsaken.

Nu ska jag bara se till att ändra dessa dagsrutiner.

Man ska inte rymma från problem. Men jag har sådan stor lust att starta om på nytt, lång, långt lååångt härifrån.
Stockholm, det är inte jag. Det är du.