long time, no seen

Behövde komma ut och få frisk luft och rensa hjärnan lite. Det gick ju bra, argh. Ut kom jag iallafall. Tog mig till centrum och besökte apoteket. Sen in på Carmen och köpte hårfärg, ett läppstift och ett nagellack.
Jag tröstäter inte när jag är grinig. Jag tröstshoppar. Om det finns pengar att göra det för. Nu finns det knappt några pengar alls, men ja. Jag hade behovet.

När jag är på väg till bussen stöter jag ihop med en tjej. Sen fortsätter jag gå. Efter ett tag kommer hon fram till mig: "Visst heter du Josefine?" Nu kände ju jag igen henne också. Malin. Umgicks med henne under mellanstadietiden.
- kände knappt igen dig, du har blivit så lång och smal!
Det kan kan jag ju iofs leva på resten utav dagen. Tack.

Hon ville ha mitt nummer. Hon fick det. Jag måste ju låtit jävligt glad mot henne.
- jag ringer en signal eller skickar ett sms
- mm, gör som du vill..
 
Inte min mening.

Fast nu skulle det ändå sitta fint med lite tröst-choklad.
Äh, vad sitter jag och wajjnar om.

Kommentarer
Postat av: Daniel

Klart du ska slafs i dej choklad så du blir till folk!

2009-01-14 @ 18:36:03
URL: http://danielfagerholm.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0