SERIÖST

Ibland undrar jag vad som händer i vissa personers hjärnor? När dom säger så konstiga saker, gör så konstiga saker som en annan "normal" människa inte kan förstå. Vad fick dom att tro att DET är normalt?
Jag vill veta. Det är jävligt intressant.
En gång i tiden så läste jag på jättemycket om Aspbergersyndrom av en anledning.
Mer än så säger jag inte. Men det gjorde inte mig klokare för det.
Men jag förstår inte hur man kan göra eller säga vissa saker till en människa man sägs älska över allt annat i hela universum. Nej, jag kan inte acceptera och jag kan verkligen inte förstå hur det fungerar.
Jag skulle aldrig kunna säga till Alex att han är en äcklig jävla hora och att jag hatar honom för att han är så jävla dum i huvudet. SERIÖST! Jag mår illa och mår dåligt inombords bara jag tänker tanken.
Och han skulle aldrig säga en sådan hemsk sak till mig. Aldrig någonsin.
Jag vill veta. Det vore intressant.
Jag har varit med om ett "stormigt" förhållande en gång. Och glad är jag väl för det. Man kan bara bli en bättre och starkare människa efter sånt. Men iallafall. Jag förstår inte hur man orkar?
Jag vill höra allas versioner. Jag dömmer ingen. Jag vet inte vad dessa människor har varit med om, eller så vet jag det. Jag vill bara veta vart motivationen finns för att inte vara en sådan människa för resten av ens liv.
Vill man inte fortsätta att bli älskad av den man själv älskar så djupt och heligt?
Det skulle jag vilja.
Jag är INTE en perfekt människa, inte någonstan. Men jag försöker och gör allt för att jag och Alex ska ha en bra relation till varandra. Vi PRATAR om saker. Vi (oftast jag..) ÄLSTAR om saker bara för att det inte ska uppstå missförstånd eller irritation mellan oss. Och vi LÖSER alltid problem INNAN vi somnar. Även om vi inte får så mycket sömn dom nätterna så är det värt i slutändan när man har fått lägga sig med ett lättat samvete och att man inte är ovänner och tror att man ska bli lämnad.
Jag är en sådan person. Jag blir livrädd när tystnad uppstår. Jag tror direkt att jag ska bli lämnad. För det är det jag blivit förr. Utan någon större anledning. HUR ska man kunna arbeta med sig själv om man aldrig får veta vad problemet var? Nej, då fanns det inga problem hos just Mig. Utan det var väl hos den andra då, tänker jag och går vidare med mitt liv.
Jag minns när jag var tillsammans med en kille för väldigt länge sen och efter 5 månader säger han att han inte gillar hur jag är sarkastisk och ironisk för att det sårar honom. "Jaha, hur länge har du känt så här?" - Ja, typ.. 4 månader..
Då blir det samma visa igen. HUR ska JAG veta att jag gjort fel om ingen påpekar det? Jag kan inte bli en bättre människa om ingen kan tala om för mig vad jag gör för fel i vissa situationer.
DÄRFÖR älskar jag Alex så jävla mycket som jag gör. Han är FÖR ärlig. Han säger direkt om jag beter mig som en idiot, eller om jag beter mig underbart. Han är bra på att markera och att sätta gränser vad som är ok och inte ok i vårat förhållande. I LOVE HIM FÖR THAT! Även fast jag blir skitsur i samma stund han säger det för jag är ganska dålig på att ta kritik. Men efter en stund så förstår jag ju hela grejen och blir ännu kärare.
För det är ju det JAG behöver. Någon som sätter mig på plats och inte daltar med mig. Då blir jag en idiot som tror att jag kan göra vad som helst när som helst. Och det vill inte jag. Jag tycker att det är fel, egentligen.
Jag vill bara att människor i förhållanden LÄR sig att sätta gränser.
När någon gör något som inte är ok så ska man berätta det på EN GÅNG och inte hålla det inom sig.
Det blir fel. Det kan bli katastrof. Bara så ni vet.
Bara lite råd så här denna Måndags eftermiddag.
Vad var det jag sa - Bad girls need love too!

Kommentarer
Postat av: Amanda

Helt korrekt!

2011-09-28 @ 11:38:27
URL: http://amandauppiarslet.blogg.se/
Postat av: Sylvia - Charlies mamma

Man att folk i PARRELATIONER inte pratar har jag ALDRIG fattat. Det är så ruskigt fjantigt på dessa föräldraträffar vi går på. "men vi tjejer ÄR ju såhär fjantiga och killar fattar ju ingenting".

Blir bara irriterad på det resonemanget.

Och sen när barnmorskan fnissar till och säger "jamen om man inte bråkar så är det ju ingen bra relation". Nähä? Malle och jag bråkar inte. VI DISKUTERAR, såsom du skrev "ältar" så det slipper uppstå bråk. Bråk är alltsom oftast såna där grejer som folk håller inom sig i hundra år tills dom spricker. Och sedan tycker jag att man nog få ha lite självdistans också att vissa grejer behöver man inte ens säga. Om jag typ stör mig på att han inte diskar så bra som JAG tycker är tillräckligt bra. Inte fan ska han få skit för det, utan JAG får ju arbeta med mig själv. :)



Men vissa saker tycker ju JAG är väldigt självklart och så blir jag så förvånad hur andra par tänker.

2011-09-28 @ 16:00:08
URL: http://syliamom.wordpress.com
Postat av: juicy

sv; jag menar ju det! Alltså jag VET att folk snackat om mig och Alex och typ ba "asså bråkar dom ALDRIG.. hon skriver ju bara att det är bra i hennes blogg" hahahaha.. Men vi bråkar ju aldrig?

Vi har kanske haft diskussioner då vi båda varit upprörda och ledsna, men aldrig bråkat och typ "DRA ÅT HELEVTE HATAR DIG SÅ JÄVLA MYCKET VILL ALDRIG MER SE DIG!" och sen så ligger man och har sex typ.



Nääääää.. jag ältar hellre och är JOBBIG :) Och det fungerar ju tydligen, han vill ju fortfarande ha mig även fast jag är jobbig. ;) hahahah!

2011-09-28 @ 17:42:55
URL: http://josefinet.blogg.se/
Postat av: emelie

Jag lever med en ständig tystnad, något vi pratat om väldigt mycket och som jag har fått löften om att det ska bli bättre och när vi bråkar kvällstid så somnar vi mer eller mindre alltid osams. Jag hatar, HATAR, det. För jag tror också att morgonen därpå så lämnar han mig. Han kanske inte ens ligger kvar i sängen när jag vaknar.



Nu är det ju lyckligtvis inte så, men många gånger har det nog inte varit långt ifrån..

2011-09-28 @ 20:46:29
URL: http://makeitalone.blogg.se/
Postat av: Karin

För att man i hela sitt liv stött bort dom människor som brytt sig om en. En efter en. Ju snällare desto mer skit ges. Allt grundar sig i ett tidigt svek som gör att man testar gränsen för gränslös kärlek. Gång på gång som en tonåring på mer eller mindre hotfulla sätt. Eftersom personen beter sig som en tonåring så tr den andra personen en föräldraroll, något den andra sökt hela sitt liv.

2011-09-30 @ 17:53:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0