2007-09-29

bästa kvällen med några inslag av ågren

Ja, jag ser fortfarande klädesplagg snurra runt i skallen på mig, jag har aldrig i hela mitt liv shoppat sådär jävla snabbt och impuls aktigt som jag gjorde igår, var Sandra och jag stressade? eeeh JA.
Hon kom och hämtade upp mig vid jobbet, eller ja hon kom in och hälsade på mina små kids sen drog vi snabbt som blixten, jag råkade trixa bort alla radiokanaler i bilen, Sandra fick tokryck.. jag fick inte pilla något mer på den radion. Först in snabbt på Wedins köote mina stövlar och fyfan jag älskar dom. Jag älskar dock inte dagens skavsår dom har gett mig. puh..
Sen in på H&M försöka hitta jacka och kläder.. jacka hittade jag snabbt, kunde inte ha min vanliga storlek dock eftersom jag inte fick upp dragkedjan över tuttarna, jävligt kul eller inte.
Annars satt den som gjuuuten, så härlig. Sen gick jag och Sandra och testade jeans.. eh, våra rumpor hängde utanför och var 5 meter långa i benen.. måste jag ha så jäävla korta ben(?)
Det sket sig med jeansköpandet och mitt självförtroende var försvunnet igen och jag kände mig asfet nu hade vi 5 min på att välja något eller ja, jag iallafall tar en svart långärmad klänning och ett par långa leggins eller ja ser mer ut som långkallingar.. i M som är alldeles på tok förstora och jag fattar inte hur det går till eftersom jag är big mama liksom! mhmm.. sen drog jag till med en ny mössa också och örhängen och halsband.
Sen vidare hem till Sandra vi sprang om varandra i duschen, jag hade duschat på morgonen men kom på att jag helst ville raka benen osv. Sen klä på sig och jag var faktiskt snyggis!
Sen drog vi iaf till Malin där Malin som vanligt inte ens var klar när GÄSTERNA kommer varken med maten eller med sig själv, vad är det för värdinna?! vaaaaa.. näe. Maten var ljuuuuvlig!
Sen började vi tjejer få lite i oss och det börjades prata sex, väldigt mycket och det var nog det roligaste på hela kvällen!

Jag skrattade så jag dog när Malin säger: "Men **** får ju ändå mig att komma" jag kollade på Malin och blev väldigt chockad eftersom hon inte är så jävla öppen med att vilja prata sex. Men nu släppte hon till lite och det var kul. Sen var det väl mest jag ocj Jennny som satt och diskuterade eftersom vi är välidgt öppna när det gäller sånt. Jag säger något med: "Men vadå.. vill jag bli knullad då säger jag fan till om personen inte fattar vinken! Typ; 'men hallå! knulla mig då'-"
Frida kollar på mig: "MEN JOSSE!! .. du får inte säga sådär ... du är så vulgär! hahah" grejen är den, ja det är jag! =D Sen ville jag bara poängtera med att jag är säker i mig själv och jag säger till om vad jag gillar och inte gillar och vill jag en sak då ber jag om det. Helt enkelt! Så ska det vara. Sen kom vi in på onani och ja där var jag värst av alla igen. Ursäkta mig att flesta av er har pojkvän förutom jag och Sandra som satt där och pratade om vårat såkallade "sexliv" ahaha. JAG LIGGER MED MIG SJÄLV!
och jag skäms inte. JA JOSTE..

Sen var det dags att sminka på sig lite mer och gå (springa) till bussen som vi ändå missade så det fick bli en promenad ner till KC iallafall. Direkt in till baren, dom radar upp Äppelkaka (shotten alltså.) och jag jag kan hatar såna slibbiga saker och ändå fick jag två stycken, kul att jag ville lägga en pizza det första jag gör så jag beställer en Jäger/redbull direkt efteråt, när jag druckit halva drinken märker jag hur jävla ljus den är och äcklig, så säger jag till och så säger bartendern "AHA, trodde du sa vodka/redbull" men nej. Så jag fick en ny 6:a istället som var så mycket godare.
Gick ut och räkte kom in och beställde en öl (vid det här laget är jag verkligen inte nyker.. ja efter vinflarran hemma hos Malin först som jag delade med Sandra och två cider.) sen kommer Sandra fram till mig med en drink: här ta din drink Josse!
"Åh köpte du den till mig? :D" men nej, det är ju din.
Ja min alltså. haha! Whatever. Sen dansar vi tills stänging (nu börjar jag tappa minnet jag har tur att ha Sandra här bak som kan påminna mig lite.) vi går ut jag sätter mig tydligen och kissar vid bänkarna sen går jag tydligen med Sandra och Carro hem, att vi går med Carro har jag inget minne av nej, och tydligen blir jag inkuffad i en buske (bildbevis finns där med) jag fattar inte grejen ska bli nykterist. och här börjar jag med mina "ish" uttal också som får Sandra och Carro att gråta av skratt.
"hörru carrish jag ska hemmish med sandrish nu!"
Sen hem till Sandra, Sandra får manligt besök jag går runt halvnaken öppnar dörren i trosorna när dom kommer, han börjar skratta och fråpgar hur jag mår.. piss off sa jag typ!
Och jag sa att han inte fick sova med Sandra för det skulle jag.
ne tydligen inte jag fick samtal av Robbin sen var dom borta, när jag ska hämta cigg i jackan hör jag hur dom knullar för fullt och jag slänger in lite fint "alltså ni vet att jag hör er va?" och dom börjar skratta. Moodkiller? JAG!? inte då! på 10 sekunder lyckas jag tappa bort både ciggen och tändaren i Sandras lägenhet.

Jag vaknade iallafall med FET ångest.. jag drack för mycket, jag betalade alldeles för mycket.. varför åkte jag taxi för 800KR!?!+1+
Sen vaknade jag iallafall idag jag ville spy upp hela mitt liv typ.
Jag ångrar att jag inte höll mig hyffsat salongsberusad nejnej. Värst av alla! drägg-jossan. Jag mår fortfarande som ett svin, och som jag förtjänar! ... jag vågar inte kolla mitt konto och jag besparar mig att ens kolla det för den här gången.


                                                                                    

22 missade samtal.
Det var droppen, jag var tvungen att ta till den hemska metoden, den metoden som dom flesta killar brukar använda för att avfärda sina offer dom har tröttnat på.
Å andra sidan kunde jag inte ens använda ordet "färlåt" i sms:et. Vad ska jag säga?
jag har satt mig själv i klistret. Trodde aldrig att du .. du tjej skulle falla så hårt för mig som du gjorde.
Jag har aldrig ens träffat dig, jag är inte magisk.
Dina ord om saker du ogillar; dvs saker som jag ÄR.. och alltid kommer vara. En person som inte kan ta mig med en nypa salt kan inte överleva många dagar tillsammans med mig. Och det markerade jag igår.
Men det var inte tillräckligt? Jag känner iallafall skuld just nu och jag känner mig som världens hemskaste människa. DU är sårad, du är ledsen. Och du hatar säkert mig nu och tror att du har gjort något fel.
It's okey, jag är också en tjej. jag vet hur det är. ...

Förlåt.. jag är ledsen. Men det blir bäst så här.... mitt intresse är inte lika starkt så som ditt är för mig.
Inte på det sättet.

idag skriver en människa på msn som jag hade en viss connection med förut.. alltså mitt från ingenstans:
"gillade du mig förut?:s" svar: inga kommentarer!
"okej.. hmm.. du är skum :s!" svar: JAG? varför är jag skum för?
.. och jag fortsätter och säger som det är eller ja, var..
så säger personen i fråga: "men varför sa du aldrig något för?! LÄR DIG"
Vad ska jag lära mig? Jag lydde bara magkänslan och den sa att jag inte skulle säga någonting..
.. det går någon minut och då får jag: "nej det här är inte okej.. du slutade ju bara höra av dig! VARFÖR sa du inget? :(" 
men okej, ursäkta mig då... ursäkta mig att jag alltid träffar människor som inte kan läsa mitt kroppsspråk.
och det var inte JAG som slutade höra av mig. Det ska vi ha klart för oss iallafall.
Sen skrivs det igen och då får jag: "antingen kommer du hit nu eller så åker jag till dig för vi måste snacka om det här!" hahahahahahah.. helt seriöst blir jag så trött. Det här var ändå i feb/mars och nu tas det upp.
Jag kan säga såhär, aldrig får man tid att andas i sin egen takt..

sen tills sist får jag: "FAN.. du skulle ha hört av dig och sagt något"  vänta nu.. har jag sumpat något!?
Från och med nu Josefine Törnberg ska du säga exakt så som du tycker från början, och jag har börjat bra faktiskt.
tack och hej för mig!

åfan, då drar jag antagligen till skåne nästa helg då..
och jag behöver det!


.. puss!

Tänk att jag har hamnat på noll igen min självsäkerhet eller rättare sagt självförtroende är på noll igen.
Och det är ditt fel. Känns som att jag är osäker på allting just nu, kan inte lita på människor.
Finns två personer jag litar på och ni vet vilka ni är, alltså rakt i hjärtat litar på.
Jag ska inte vara så här, jag fungerar inte så här. Jag vill veta, men varför kan jag inte bara fråga?
Jag förtjänar fan inte att behöva må såhär.. när jag inte ens kan sköta mitt jobb riktigt det är då det blir jobbigt för mig speciellt eftersom jag är glad just nu. Men osäkerheten dödar mig sakta, eller dödar min personlighet om man säger så. Jag tänker för mycket och jag vet inte hur jag ska göra för att inte behöva göra det.
Att vara ovetande om saker gör mig galen och jag är nog inte ensam om att tycka så.
Jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade Lissan på jobbet att prata med om såna här saker eftersom jag ändå spenderar mesta tiden av dagarna på arbetet. Men blir ju inte bättre av att älta prblemen fram och tillbaka istället för att ta upp dom och reda ut. Och nej det är ingenting speciellt som har hänt bara det att jag vet att såhär vill jag inte ha det längre. Jag vill bara slå mig rill ro, just nu känns det som att jag vill ha det där "svenssonlivet" alla människor fruktar och helst vill slippa. "Lev ditt liv!" Säger ni, vad vet ni om mitt liv då?
Vad är det jag vill göra av mitt liv och vad är det jag inte har gjort. Jag vet vem jag är. Men man lär sig något nytt varje dag och det gäller även om sig själv. Jag är så trött och uttråkad på mitt just nu att jag bara vill spy på det.
27e får jag gymkortet iallafall, det känns så jävla skönt. Jag kommer bli av med allting och kommer känna mig som en ny människa. Jag behöver det, for real. Jag vet att jag är världens bästa, men anyway.
Sen så vill jag bara pika att jag vill ha någon som jag tycker är bättre än mig själv.
Vill ha någon att avguda men ändå slippa besattheten... som ett djupt andetag som känns så jävla befriande.
Men vad händer om man råkar träffa någon man tycker har potential då? Ska man bara sitta på arslet och vänta eller ska man göra något drastiskt. Jag vet inte, jag är tillbaka på osäkerhet. Om du läser så hjälp mig, snälla.
Men som sagt nej jag har inte hamnat i en depression, jag är glad men undrande bara.

Sen skulle jag vilja veta mina brister.. saker om mig som jag kan förändra utan att ändra hela min personlighet.
Ärlighet in my face det är det jag behöver. och det behöver alla för att vakna och hamna med fötterna på jorden.
Du blir aldrig perfekt, men du kan alltid bli bättre.

Idag tvärslocknade jag när jag skulle natta P.. jag såg hur hans ögon slocknade - mina slocknade i samma ögonblick. Vaknar 5 minuter senare av att jag kom på mig själv och reste mig upp kändes som att jag ville börja gråta. Fråga mig inte varför för det vet jag helt seriöst inte. Hade bara varit väldigt skönt.
Sen gick jag bara omkring i min egna lilla värld kändes det som.
Vilka känslor det än handlar om kör dom ett litet spratt med hjärnan.
Sen skulle jag iallafall iväg och ha gymnastik med Ugglorna (3-4 åringarna + 2 av mina pluttar J & F) haha, aldrig varit med om något sötare. Jag kan inte låta mig att fundera och tänka varje dag om hur jävla sjukt det är egentligen hur vi blir till alltså ja, HUR vi kommer till är väl jag inte så jävla obekant med. Menar mer själva processen och utvecklingen. ATt vara ett litet embryot en liten geggamoja och sen komma ut och växa upp är ju helt sjukt. Barn är coolt, ni som tror att barn betyder: skrik, bajs, spyor etc. har bara en liiiiiiiiiten liten aning. Jag kunde inte valt ett bättre jobb faktiskt.

Nu är jag slut i hjärnan och vill sova, men det tänker jag inte klockan är ändå bara 17.57 easy nu va!

2007-09-05

so divine

"Du, du är så len.. du är lenare än en säng.. jag älskar att gosa med dig! Sen är du mjuk också. Imorgon ska vi gosa hela dagen tills du går hem!" kärlek från en 5-åring är bättre än ingen kärlek alls. Tack, M!



Förresten så ska jag ha Takida - Curly sue på mitt bröllop.
ja, om jag någongång i framtiden hade tänkt att gifta mig.
Eller om någon hade tänkt att fria dvs.

Nej, Josefine det är inte dig det är fel på.. 
Nej, det är det inte heller.. jag tänker inte bli osäker på mig själv bara för att en människa som påstår sig tycka om en knappt tar på en, eller ens. Ja någonting. Man blir behandlad som luft helt enkelt.
Och folk som känner mig vet att jag inte är den som är den som låter mig bli behandlad på det sättet.
Jag behöver närhet, det gör väl alla. Och man ska väl knappast behöva fråga efter den, eller?
Ska man behöva fråga eller säga "kan du krama mig?", "kan du kyssa mig nu?"
I min värld funkar det iallafall inte så. Om det gör det i din värld, fine.. men jag tänker inte gå med på det.

big girls don't cry.. :)

but it's time for me to go home..

Vad är problemet egentligen förutom att jag tänker sönder min skalle till huvudvärk.
Jag vet int vad jag ska säga jag ligger helt stum. Jag har aldrig varit så här förut?
Då har jag bara sagt rakt ut det jag vill säga till personen i fråga. Varför blir det så jävla jobbigt för mig nu då?
En del av mig säger bara "spring, innan det är försent" den andra delen säger "försök iallafall" jag blir galen.
Men att jag inte får den närheten jag söker stör mig så grymt mycket. Nu känns det, för ett tag sen brydde jag mig inte. Men nu har det gått så pass lång tid att jag gör det. Vadå, är det mig det är fel på eller? Hur jag än vrider och vänder på det så blir det fel. Just nu skulle jag behöva någon som kan mig innan och utan. För det här håller inte, hjälp mig.


... visa ditt intresse eller förlora mitt!