Imorgon gör jag slut med mitt ljusblonda hår som i alla tusen olika nyanser av blont som finns.
Im fed up with it.

Jag vill ha lite liv i mitt hår. Vill ha tillbaka fina rådjursfärgen som gör att mina ögon lyser mer och ja, ger mig rådjursögon. Just nu ser jag bara ut som en porrskådis som gått i pension.

Jag hoppas Marlené får till det imorgon. I bet she does!
... i hope she does.

När jag var liten hade jag en kompis som hette (heter) Madeleine.
Vi brukade spela ett spel som jag inte minns namnet på men man skulle iaf vara prinsessor
och det gick ut på att få så mycket smycken som möjligt.
Det fanns rosa, lila, gröna och blåa smycken.

Hon norpade alltid åt sig rosa och lila.
Hon hade långt blont (gult) hår som hon sa.
Jag fick alltid grönt och blått och hade bajsbrunt hår.

Jag minns när vi pratade om vad vi skulle bli när vi skulle bli stora.
Hon sa ju självklart att hon skulle bli prinsessa.
Det sa jag med. Då sa hon: "nej, det kan du inte.. för du har brunt hår".

Tack, kompis.

heahea

Härom natten låg jag och funderade över livet, som vanligt när jag inte kan somna.
Jag låg och funderade på människor i mitt liv. Människor som berör mig på olika sätt.
Den första personen jag kom att tänka på är i all högsta grad min egen storebror.

Jag kan ju börja med att förklara att vi om inte minst sagt han har haft en turbulent uppväxt.
Men från första stund jag ens förstod att han var min storebror så var det alltid honom jag såg upp till.
Det var alltid honom jag gick till när någon på Lindvägen var taskig. Eller jag bara inte tyckte om någon.
Någonstans har alla, alltid haft respekt för honom. Det var ingen som vågade göra eller säga någonting till mig just pga jag var Daniel's lillasyster.

Åren gick. Vi hade knappt någon kontakt alls. Sen är det faktiskt så att han är 5 år äldre än mig och flyttade faktiskt hemifrån innan jag ens börjat högstadiet. Men jag saknade alltid att ha närvaron av honom hemma.

Till slut växte jag också upp. Jag förstod att vill man ha sin familj, så hör man av sig till den också.
Vi började prata allt mer. Vi träffades allt mer. Det kändes bra. Nu handlade det inte om att vi bara tjafsade. Utan vi pratade som vuxna, kompisar gör. Kommunikationen var på topp.

När jag slutade på mitt jobb, stod han där och erbjöd mig ett jobb på direkten. Där är jag fortfarande.
Att min storebror har kommit så långt som han har gjort, gör mig stolt. Stolt lillasyster, som är stolt över sin storebror som lever och gör det han vill och uppfyller drömmarna han har. Det gör mig stolt.

När jag väl började på jobbet, så blev jag inte bara ett med jobbet. Vi kom varandra mycket närmare. Helt plötsligt var jag inte bara "det där är min syster" utan också en kompis. Helt plötsligt "ingick" jag i hans vänskapskrets, med hans vänner som han känt hela livet, och nya bekantskaper.
Vi festar och har jävligt roligt tillsammans. Även om det kan komma upp gamla groll där jag sitter och lipar. Men ändå slutar det alltid bra, och lyckade kvällar och det var precis så här jag ville ha det.

men allting föll på plats efter en sjukt stressad dag på jobbet. Han hade höjt rösten osv.
Men varför jag helt plötsligt blir lugn och verkligen förstår vilken bra människa han är egentligen. Är när han släpper på den hårda ytan och ropar på mig, vevar ner rutan på bilen: "förlåt att jag skrek på dig, bra jobbat".

Jag kan sitta här och skryta och vara känslomässigt "pinsam" över min storebror. Men jag ville verkligen skriva ner det här, jag vill att han SKA läsa det här. Jag vill att han ska förstå att han är en underbar människa.
Vi är så lika men ändå så olika. Av syskonskaran på 4, så blev vi två äldsta dem som alltid vill ha uppmärksamhet, vi vill alltid synas och höras. Vilket vi alltid gör också. Där krockar det. Men ändå går det så bra.

Det här blir första gången jag säger (skriver) det. Jag älskar dig, Daniel. För allt.
Vi har lite svårt i våran familj att säga sådana saker till varandra. Därför blir det lättare för mig att göra det via min dagbok, min blogg. Hela världen kan få veta det. Jag skäms absolut inte.

/ din lillasyster med smilegrops-tjockis-kinderna

"ringer dig när jag fyllt på telefonen"

Fyllt på telefonen. Alltså, kontantkort.

Ni ger mig ångest.

Idag är ingen vanlig dag för det är Sandras födelsedag, hurra hurra hurrrraaaa!
Grattis till min lillasyster som blir 15 år idag. 15 år... jeeesus. Nu börjar JAG känna mig gammal.

Har nyss dragit i mig två glas iskall nyponsoppa.
Jag gillar inte ens nyponsoppa. Men nu satt det ganska fint må jag säga.

Min telefon ringer och jag hittar den verkligen inte.... sjukt irri.

Helt jävligt jätteonödigt.
Dramatik som egentligen inte betyder någonting.

Nej, tack du!

Igår ordnade jag ledig ifrån jobbet så jag kunde fira Linis födelsedag ordentligt. Från början.
Stressade ihjäl mig hemma för att åka till Amanda först, sen vidare till Linisen.
Vi kom dit i samma stund hon kom farandes på cykeln. Jag och Amanda drog i oss en varsin big mac. Emma käkade sushi som jag inspekterade ordentligt. Såg förjävligt ut. All sushi jag ser som inte är min egen ser plastig och äcklig ut.
www.stockholmsushi.se är grejen.

Korkade upp vinaren och annat att smutta på. Käkade tårta och sen kom Jennie förbi också.
Sen övergav Emma oss och vi andra drog vidare in till söder för att strutta in på SNAPS.

Väl därinne är det en japan/kines som klistrar sig fast på mig, oss. Jag blir galen. Lina blir galen.
"DET ÄR GRATIS DRICKA I BAREN.. stick!" Men han bara stod kvar som den idiot han var. Jeeesus.
När väl han har gått kommer det en ny filur som pratar göteborska och ser ut som något.. jag vet inte, katten släpat hem.
Jag försöker med att vi alla har barn och inte är intresserade. Han vänder sig mot Jennie "hur många barn har du?" Hon visar upp ett finger. Sen går han därifrån med svansen mellan benen.
Jag går loss på baren, för oss alla. Uh.. Shot hit, drink hit, dit hit dit hit. Sen är allt dimma.
Lina går loss på dansgolvet, vilket vi också gör senare.

Vi hade mycket trevligt!

Jag och Maria har kontakt hela kvällen med samtal och SMS. Men det slutade i totaldiss. Jag vet inte vad som hände där.
hahaha.. hon är söt.

Sen skulle vi käka grekiskt. Lina käkade två sovlakis. Jag och Amanda käkade giros. Stank vitlök om oss. Underbart.
Jag hade helt plötsligt en tröja inlindad på min väska. Vems det är har jag ingen aning om. Det var det ingen som visste. Så jag blev en tröja rikare på kuppen. Helt okej alltså.

In i en taxi hoppade vi. Jennie fixade bra fastpris till oss. Tills Lina försökte förstöra det hahaha..
Hela taxiresan var en resa från helvete. Men roligt. Jag har mycket roliga filmer från igår. Hell yeah..

Vi släpper av Linis först. Dyngrak. Hon hittade hem som tur var.
Sen var det dags för Jennie. Hon tänkte vara snäll och ge honom dricks och släpper en näve med mynt i MYNTFACKET.
Chaffisen får en snetändningen och tänder lampan.
"du, det ligger en mobil där för 7000;- visa lite respekt för fan!" jennie hoppade ut och bad om ursäkt.
I samma stund öppnar han fönstret och kastar ut cashen han fick. Det var helt sick. "Tror hon jag är en tiggare eller!?"
Nej, hon försökte vara lite snäll. idiot.

jag om Amanda kommer hem, slänger oss i 90 sängen och börjar prata snusk. Vi blir helt till oss.
Kul att hon iaf har en karl som älskar henne och skickar snusk-sms. Jag då? Mmm, nä.

Idag vaknade jag full. Svettig och luktade vitlök. Så jävla fresh. Tur att det var Amanda jag sov med och ingen annan.
Drog till väsby och kikade runt. Jag hjälpte henne med att köpa lite överraskningsunderkläder som hon skulle överraska sin karl med när han kom hem idag. Hon köpte ett set som jag själv äger. Haha.

Jag har iaf 15:- på mitt konto. Jag menar... vart är min lön? hahahaha...
Jag avlider... på riktigt. Kunde nästan inte ens köpa nikotin. Jeeeesus.

Nej. tjarå

Jag har försökt ringa Amanda idag. Det gick sådär. Sen ringde hon upp, äntligen!

Jag: heeeeeeeej
A:... vem är det?
Jag: men hallå... lyssna en gång till.. irri alltså
A: Josefine? heeeeeej..
Jag: men heeeej
A: hade inte ditt nummer på luren så fattade inte att det var du
Jag: kul att du inte har mitt nummer, haha..
A: haha, jaa.. men jag tänkte ringa dig imorgon faktiskt!
Jag: .... hur hade du tänkt att göra det utan mitt nummer? HAHA
A: haha... jag vet inte..


Det är svårt att vara Amanda Danielsson ibland alltså.

Vill börja med att berätta att jag drömde en marddröm inatt.
Det var 100 år sedan och det var fanimej läskigt.

För att göra en lång dröm, kort: jag blir hotad utav en nazist. Nazisten får något slags frätande medel i hela ansiktet, vilket jag måste se på. Han ser sjukt äcklig ut. Hål lite här och där.. Han försvinner.
Jag vaknar i ett hus. Han är där igen. Han är snäll. Eller rättare sagt han är ett psykfall.
Kollar psykiskt på mig, pratar sjukt. Går mot ett knivställ, börjar gråta. Han tar en kniv mot halsen. Jag börjar gråta och försöker få honom att sluta. Han skrattar. Jag får panik, då börjar han jaga mig med kniven. Till slut fångar han mig, och trycker kniven mot sin hals och vill att jag ska trycka in den. Jag får panik. Sen börjar han hugga sig själv lite här och var och skrattar åt det. Jag blir psykad. Jag fattar ingenting.. ramlar ihop på golvet. Det forsar blod, det rinner ner på mig.
Han dör inte. Han bara fortsätter att skratta. Sen är helt plötsligt Pia och Andrea där och dom tycker jag ska stycka ihjäl honom. Men jag kan inte. Så ddom gör det åt mig. Sen rullar dom in honom i en matta och går hem.
Där sitter jag, på govet. Med massa blodiga knivar omkring mig och han inrullandes i en matta. 'vad gör jag nu?'

Men där vaknar jag för det känns som att jag själv får knivar mellan bena och i magen.
Kallsvettas och kräks. Jeeesus. Min alarmklocka på telefonen bara ringer och ringer. Jag snoozar i 50 min.
10 minuter kvar tills min buss går, men jag kommer inte upp i sängen. Efter att jag har halat mig ner från sängen och tar en alvedon (vilket inte hjälper) så försöker jag ringa Joanna kanske... 35 ggr. Anna 25 ggr. Ingen svarar!
Får lite halvpanik. Vad gör jag? Får ringa till Shirley på jobbet och säga att hon får jobba ensam en timme. Vilket är helt sjukt då hon inte ens kan svenska. Komma på att jag har 4 filmer som redan är försenade.
Kuken också. Måste ändå klä på mig, åka ÄNDA till Hammarbyhöjden för att lämna filmerna och ordna upp dagen.
Joanna ringer när jag sitter på bussen, men jag måste ändå lämna filmerna. Känns ju.. kul.
Kommer dit, och vill åka hem på en gång. Som den blödande kossa man är.

Så jag kom hem och kraschlandade på soffan. Helt enkelt.
dödidos, indidos! si si!

Det här får gärna gå över nu. För imorgon vill jag bli full och dansa. OKEJ!?

damnit.. damn me.

Nu tackar jag för mig framför Paradise Hotel. Världens bästa Gleager har åkt ut.
jaha.. Nu då. Nej, precis. Jag har aldrig sett en man som fortfarande är vacker tom när han gråter.
Jag bölade som en liten flicksnärta. Vilken man.

Mail. Jag sitter och väntar på mail.
Och om jag ska vara ärlig gör det mig pirrig.

MSN, släng dig i väggen!

Jag vill inte sitta och dränka mig själv i självömkan. Men känner att det behövs för tillfället.

Det värsta med att vara kvinna är inte att behöva pressa ut en stor bebis på flera kilo.
Vilket jag inte ens vet något om. Men däremot vet jag, att mensvärk av den graden jag har nu är draåthelvete, förjävlig.
Kallsvettas, får kraftiga värkar titt som tätt. Nu pratar jag värkar som att öggstockarna knyter sig, ska explodera och det igenom magen. Att gå och kissa är ett projekt eftersom att det känns som att jag, ja, ska föda barn. (vad jag tror)
Jag har tillochmed börjat få ont i ryggen. Jeeesus.

Visst, jag kan börja knapra mina piller igen. Men å andra sidan så vill jag inte det.
Dom skapar bara ytterligare problem för mig. Jag bli deprimerad. jag går upp i vikt.Tappar sexlusten. Jag får ännu större bröst, vilket kan ses som ett lyxproblem för vissa. Men inte för mig. Tack och nej, tack.

P-staven behöver vi inte ens dra upp. Kommer aldrig låta någon stoppa i en sån i mig.

Jag får stå ut med eländet 3 dagar, varje månad. Nothing to do.

Men det finns ju dom som har det värre.... alltid.

snark

Inatt drömde jag återigen att jag fick en son.
Kan någon snälla berätta vad det betyder när man drömmer att man får barn stup i kvarten och alltid samma kön.
Jag måste googla fram det här.

Det är ju asroligt att vakna upp och undra vart sitt barn är.
Man är ju verkligen fullt frisk då.
När man inte ens har några barn detvillsäga.


"Många, både yngre och äldre kvinnor, drömmer att de är gravida. Det kan vara längtan eftet ett barn som påverkar drömmerskan. Men ofta kan drömmen tolkas på annat sätt. Barnet symboliserar kontinuiteten i livet och framtidens möjligheter, och kan då sägas vara ett "andligt barn", en längtan efter inre mognad. I den betydelsen är det för övrigt inte ovanligt att även män har graviditetsdrömmar."

källa: www.dagenshoroskop.nu

Jag är utsvulten. Rakt ut sagt.
Och jag pratar inte om mat.

Jag pratar om närhet, intimitet och passionerade kyssar.
Har haft nervryckningar i min underläpp hela dagen idag.
Det måste helt enkelt bara vara ett bevis på att jag får för lite av ett par andra läppar.
Hade jag varit desperat hade jag skaffat de, nu på en gång. Men jag jobbar inte riktigt så.

Jag är sugen på att bli tagen med storm. Jag vill bli förförd. Jag vill bli upptryck gentemot en vägg. Jag vill bli yr.
En hand igenom nackhåret så resten av håret på min kropp reser sig. Känna lugnet och hetsen i samma veva.
Jag saknar passion i mitt liv. Passion, is my passion.

Jag försöker minna när det senast hände, och det går inte.

Jag är fisk, och fiskar är väldigt kärleksfulla personer. Men det här handlar inte endast om kärlek.
Jag jagar ingen kärlek. Den kommer när den vill komma. Tydligen.
Men det bästa jag vet är att känna en annan människa jag attraheras av, andas på mig, tar på mig och tittar på mimed glittrande ögonen. Som att den inte får nog av det. Som en pirat tittar på en dyrbar skatt. Så vill jag bli tittad på.
Jag vill bli generad. Jag vill bli upphetsad.

vart och vem är du!?


when i want something, i really do whatever it takes to get it..

Känner mig som en zoombie i kroppen nu måste jag medge.
Har kollat på 'Zack & Miri - Make a porno', rolig. 'Into the wild', bra, mycket bra.
Jag ska i fortsättningen alltid lyssna på magkänslan vad det gäller filmer. Synd bara att 'Diary of a sexaddict' inte kan spelas upp. Sjukt irriterande.

Blä, what to do know!?


"allt du vill ha, se till att skaffa det"

Alla djuren sover i huset, jag har precis släckt ner.
Ska precis släcka ner datorn, när jag hör ett glas vältas på vardagsrumsbordet.
"vadfaaaaaan.." Tror ju självklart att det är någon av katterna. Men dom är inte där, dom sover.
Tänder, ser vatten på golvet, tittar upp mot tv:n 'hemsökta hus' visas. Tack.
SÅ mycket blåser det INTE...

Jag som skulle sova.....

yeah, right.

Sådärja, nu blev jag klar med Benjamin Button's. Det blir ingen mer film inatt. Det orkar jag inte. Nåväl.
Den var perfekt. Brad Pitt var perfekt. Måste erkänna att jag aldrig varit a huuuge fan av Pittan.
Men om jag säger som så, han är äldre än min pappa och ändå skulle jag gifta mig med den mannen.
Den filmen får en att se annorlunda på saker och ting här i livet. Kanske bara för stunden, kanske för alltid.
Jag vet inte. Alla är vi olika. Den saken är säker...


Från film till min vardag.
(helg..)

Den här veckan har varit skön för mig. Har haft humöret på topp och allting har sina ljusa sidor, även för mig.
Har haft underbara kunder. Minst en gång om dagen har jag fått höra att vi gör stockholms godaste sushi.
Minst en gång om dagen har jag fått höra hur trevlig jag är. Det känns skönt. Att göra folk nöjda.
Det är det fina här i livet. Att ge.
Om bara andra människor också kom på att man kan alltid ge tillbaka lite. Lite, är ändå någonting.

Jag tror visst bestämt att jag ska ta och knoppa nu.

godnatt!

Min to-do-list idag och imorgon:

Ikväll/natt;
* Benjamin Button(?)
* Zack & Miri - Make a Porno

Imorgon;
* Into the Wild
* Diary of a sex addict (som jag märkte nu är med spanskt-tal....roligt)

Sådärja, nu har jag kollat klart på Patrik 1,5 också. Mycket bra och rörande. För att vara svensktillverkad.
Hur mycket jag än älskar bögar överlag så kan jag inte sluta att skratta åt Torkel Petersson och Gustaf Skarsgård i den här filmen. Det stämmer inte in. Bilden av dem, tillsammans. ahah.. Men den var underbar.

Det är nog dags för mig att sova och tula med kudden snart.
Ska jobba imorgon. Igen. Cash is king. Eller nått.

Borstade nyss tänderna. Skulle gurgla vatten i munnen och kräktes ut vattnet.
Hur kan jag vara så känslig och ändå kunna...

enough said.


Godnatt!

Nu har jag äntligen satt klorna i Twilight.
Domen lyder: Jag är frälst!

Jag har alltid haft en liten "thing" för det här med vampyrer. Men det här tog priset.
En spydig, dryg, arrogant typ med den rätta blicken. Dominant, ömsint, trygg.
Dom rätta sakerna sägs, ögonen säger mer än vad munnen gör. Rörelserna trollbinder.
Mina drömmars, absoluta perfekta man. Han finns. Men inte i verklighet. Eller?

Jag är i en annan värld just nu. Det suger i hela kroppen.

När jag sitter på tåget hem funderar och tänker jag alltid på massa gamla saker som hänt i mitt liv och skrattar för mig själv. Skrattar jag högt så tror ju folk att jag är störd. (vilket jag förvisso är)

Idag kom jag att tänka på en incident som hände när jag var... ung.
Det var andra gången jag skulle ha sex. Killen som jag skulle vara med skröt lagom om hur bra han var
och hur han skulle ta mig till sjunde himlen. Han var två år äldre än mig, jag var ung och naiv och trodde ju självklart på honom. Vi får till det. Efter många om och... men.
Allt var jätteskumt. Jag förstod ingenting.

Två år efter incidenten så får jag veta utav en tjej. Som då skulle börja samma gymnasie som mig, som också hade varit med honom. Vad han hade berättat för henne, så hade jag tagit hans oskuld. Jag skrattade.

Försök inte lura mig gosse, jag inga konster tål..

Hej hej, hallå dagboken nu ska din ägarinna ta sig en dusch.
Det är hela fyra timmar kvar tills jag börjar jobba.

En lång dusch..

Damen bakom skärmen är en trött en.
Jobbat 11-22 idag. Har faktiskt varit på ganska bra på humör idag. Kors i taket.
Sen vill jag bara berätta att jag är i en klumpig-period.
Idag var det en kille/man inne och handlade sushi, trevlig, trevligt leende osv.
Första ögonkontakten satt bra. När han fick maten satt den ännu bättre.
Jag vet seriöst inte vad som hände. Allt omkring stannade upp. Han log, jag log. Han gick, jag vände på mig.
Och ramlar över papperskorgen. "MALI... what are you doing?"  Det var ganska kul faktiskt.

Inte nog med det så står jag och skämtar med en gurka. Eller inte med den, OM den.
Storleksmässigt alltså. Tills någon harklar bakom ryggen på mig och börjar skratta. En man.
Jag ber om ursäkt för mitt barnsliga beetende och tar beställningen. När han går säger han: "Lycka till med gurkan!"

Jag orkar inte med mig själv.

Sen en fråga till alla män jag känner out there; När jag väl har raderat ett nummer med tanken på att vi aldrig kommer höras mer iallafall. Så hör NI av er? Självklart har jag inte berättat att numret är raderat eftersom att... ja, pratar man inte, finns väl ingen anledning till att berätta en sådan sak. Kan jag tycka. Men varför gör ni så?
Samma sak gäller när man väl har träffat EN person man tycker om och kanske tänker satsa stenhårt så är det alltid någon/några som helt plötsligt kärleksförklaratr sig (månader/år) efteråt. Jag menar, självklart vet jag varför ni gör så vid det här laget, "det man inte kan få, vill man ha". Så dum är jag inte.
Återupplivar mitt citat som använts ungefär femtioelva gånger i den här bloggen "först har man ingen, sen har man alla."

En räcker för mig.

Dags för det här kjoltyget att slumra in snart.
Ska INTE titta på paradise hotel idag. Jag orkar inte. Det händer ju inget roligt längre....
Sitter istället och tittar på bilder där jag har långt hår och blir tårögd. Hur kan jag låta mig tvingas av en frisör att klippa bort 10 centimeter av mitt älskade hår? Jag är nog inte fullt friskt. Det enda jag gråter över nu för tiden är över komplexa saker som har med mitt utseende att göra. T.ex mitt hår.

Jag kan inte sova på nätterna för att jag ligger och grubblar över helt obefintliga saker som egentligen inte borde spela någon roll. Men nej, jag är världens tönt och kan inte sova för att jag drömmer och tänker på mig själv med långt hår.
Det finns andra problem här i världen. Jaha, men MITT hår då?

Förlåt. Så hemsk är jag inte. Självklart vill väl jag också vara "fröken sverige barmhärtig" och önska fred på jorden, hitta en lösning på fattigdom och svält. osv osv osv..

Allt kommer i sin tur. Jag har mig själv att tänka på först. För en gångs skull.
Den påstar att jag inte gjort annat i mitt liv känner verkligen inte mig. Sådetså!

Kom och tänka på en disskussion jag och männen hade i bilen på väg till barnens ö förrförra helgen apråpå fetma.
Eller allt började egentligen med att vi pratade om att att få nya organ om man nu skulle behöva det.
T.ex en alkoholist får ju inte en ny lever. För denne har ju valt (oftast) att fortsätta att dricka så pass mycket alkohol så att levern inte klarar det mera. Dvs han/hon får ingen ny lever.
Samma sak dom som ätit ihjäl sig. Varför ska dom ha ett nytt hjärta/lever om dem heller inte har tagit hand om sig från början? Jag menar inte att jag tycker att dem ska dö. Självklart inte. Men man har sina val i livet och man väljer dom oftast ensam. Om du nu inte gift dig med en feeder och verkligen vill bli så jävla fet att du måste ha en lyftkran för att lyfta upp magen och andra delar av kroppen. Hemskt egentligen hur man själv kan tillåta sig att bli vissa saker.

Att man som person, egen idivid verkligen väljer att supa ihjäl sig för att du mår dålig.
Äter ihjäl dig för att du är ensam. Eller lever ensam för att du är i ett destruktivt förhållande du hade kunnat lämna för länge sen. Men folk fortsätter att älta alla problem (jag också) om det dem inte klarar av, men gör det ändå. Why?

Mitt problem som jag kom på idag när jag såg en syskonskara i åldrarna 9-13 år som kan ha vägt lika mycket som globen tillsammans. Jag kommer ALDRIG låta mina barn bli feta. Inte för att dem inter ska bli mobbade. Utan för att dom ska få må bra och vara lyckliga. Aldrig ska dom få låta sig göra saker som dem mår dåligt utav heller.

Mitt andra problem är folk som befinner sig i dåliga förhållanden. Som ständigt påminner mig om dem. Jag försöker ge råd, jag försöker sätta mig in. Men jag kommer aldrig förstå hur man kan låta sig bli behandlad på ett eller annat sätt.
Bara för att man är dödligt kär i människa. Come on.. Säger en människa att du är värdelös eller något annat nedlåtande, varje dag, i över ett år t.ex så kommer inte nästa år bli bättre. Det tror inte jag. Det är den personen som har problem och måste lösa det på egen hand.
Jag vet ETT endaste par som har överlevt det mesta. All credd till dem. Det finns få som ni.

Jag vet inte hur jag ska fortsätta. Finns så mycket att skriva och säga och det kan ta en oändlighet. Det har inte jag tid med. För jag har mig själv att tänka på i första hand.

Just nu är det så att jag går hand-i-hand med mig själv och det betyder att jag har all rätt i världen att tänka så.
Det tänker jag göra så länge jag kan också. Nu, när jag äntligen kan.

Jag har också "demoner". Det tar sin tid. Det gör det. Och det får man leva med.

"Du bär själv ansvar för allt du säger, även det du också väljer att inte säger"

Jeeeeesus, vilken morgon/dag. Vaknar självklart en kvart innan alarmet ringer. Somnar om. Vaknar efter en sekund, en sekund som i verkligheten var en kvart. Jeeesus. Upp och hoppa som en loppa!

Jag gick och sov till bussen. Alltså, sov och gick samtidigt.
Trött, trött trött, hela tiden. Jag säger då det. Det får vara slut med sånt nu.

Gick in på seven-eleven och köpte mig en nudelwok. Som vanligt och en sockerfri redbull.
Redbull fungerar inte på mig. Å det suger ju lite!

På jobbet har jag inte haft en sekund för vila. Det är iofs skönt. Ska inte klaga.
Känns lite bättre när det finns saker att göra än att dö av tristess.

Hade en stor beställning till 17.00 till ett företag som ligger i grannhuset till NK.
Hade organsierat allting jättebra och jag var duktig. Joanna med som kom ocjh hjälpte mig.
Jag och Daniel åker iväg och det är köer överallt. Jag sitter och skiter på mig eftersom att jag inte riktigt är trygg när jag åker tillsammans med min bror. Man bajsar seriöst ner sig. Fråga Sebbe. Och alla... som vet.
Vid dramaten håller vi på att få en spårvagn i sidan och en annan gubbjävel som tänkte köra rakt in i oss.
Daniel satt och skrek och svor som en galning. Gubben såg helt oberörd ut. "DÖÖÖ JÄVLA OLLON!"
När vi väl kom fram (25 min försent) så var det jag som var tvungen att åka upp och lämna över maten.
Tack och lov att jag var klädd som en dam idag. Massa snygga kontorsnissar och fruntimmer.

Alla satt i ett konferensrum. Jag går in. Börjar svettas. Alla tittar på mig... "eeh... öhmm.. eh, smaklig måltid.. he he!"
Dom blev absolut nöjda, hoppas jag.

Hem i regnet och nu ska jag ta och titta på film. Ensam.

"if your not in, you can't win!"

Idag kände jag för att sova aslänge, vilket jag egentligen inte gjorde. Vaknade av mig själv vid 9 och bar pigg. Men tvingade mig själv till att somna om. För det är sån jag är. Tvingig.

Vaknar vid 11 tiden igen av ett sms från Robert: "Har du körkort? Jag är nära Märsta och måste hem."
Nej, har fortfarande inget körkort. Jag orkade inte ens svara, så jag somnade om.

Vaknar vid 12 igen då M ringer. Jag halvsov så jag minns helt ärligt inte så mycket av samtalet.
Var nog inte något jätteviktigt isånnafall. Eller?

Sen ringer Karin och vi pratar i 3 timmar. Haha.. mycket intresssant.
Nu ligger jag och väntar på att hon ska komma och hämta mig.
Mysigt och sponatant. Sen ska jag mysa ihjäl mig med Molly. Ska vara låtsasmamma inatt. Det ska jag!


Jag är lite splittrad för tillfället. Att det är lite förvirring i huvudet på mig råder det ingen tvekan om.

Hormoner överallt.

Jävla brud man är.

Jag vill också kyssa någon och ge denne pirr i magen.
Och inte bara ett stånd.

För en vecka sedan när jag såg kära par överallt, titt som tätt så blev jag bara glad och tänkte "gullisar, lyckostar".
Idag tänker jag - "dra åt helvete".
Man blir nästan lite deprimerad. Och med "man" syftar jag naturligtvist på mig själv och ingen annan.
Men jag vill inte att dom ska dra åt helvete. Jag tycker det är fint med människor som är kära och gärna visar det.

Jag börjar faktiskt seriöst tro att det är mig det är fel på.
Egentligen inte. Men blir ju lätt att man hamnar i dom banorna.
När jag en gång för ett bra tag sen fick höra: "du är för snygg och glad jämt, det gör att jag INTE kommer att lita på dig".
Det var hemskt att höra. På riktigt. Förmodligen var det en idiot. Men iallafall.
Jag gillar inte att tvivla på mig själv, och det gör väl ingen. Men som sagt, blir lätt så.
Man tar det med lugn och ro och "bryr sig inte", fast man egentligen bryr sig för mycket att man sätter sig och skriver ett blogginlägg om det så att hela världen kan läsa om det. Det är så jag funkar.

Jag fungerar också på så vis att jag hellre visar med handling än ord hur mycket jag tycker om en person.
Men det förstår ingen. "Hon är bara ute efter en sak..." Men come on. Nu blev det lite fel. Så är det inte.
Jag tycker närhet och berättande med ögonen betyder mycket mer än att man får ett sms "jag tycker om dig".

Jag är en ögonperson. Man kan läsa mycket av vad en person tycker och tänker genom ögonkontakt.
Jag avskydde att hålla ögonkontakt förut. Nu är det, det bästa jag vet. Det är intimt. Det är fint. Det är sexigt.

Tillbaka till det här med närhet.
Jag pratade med Joanna i början i veckan om det här med närhet och att vilja ta i en person man tycker om.
Vi höll båda med om att tycker man om en person, vill man gärna ta på den och visa att man tycker om den på så vis.
Men man vill ju helst ha det tillbaka också. Som jag berättade till henne berättar jag för er också:
tänk er scenario: du står i köket/hallen/balkongen/rummet/ute/vartsomhelst, personen du tycker om kommer och kramar dig bakifrån och bara gosar in sitt huvud i nacken på dig. Vad tycker vi om det? Fint och mysigt - jatack!
Scenario 2: du ligger i sängen, personen du tycker om ligger bredvid, tar ögonkontakt men gör ingenting. Med bara ögonen säger du "ta på mig" och med det menar jag inte klämma sönder tuttarna.
Men man blir dragen närmre och kanske får händerna ner på ryggen, ner på rumpan och det slutar i en fin kyss. Vad tycker vi om det? Väldigt fint, mycket mysigt - jatack, gärna!

Jag är en person som behöver det. Det kan låta desperat, men jag vill bli tagen på.
JAG VILL DET. Ok? Sen ska det ske naturligt. Jag vill inte behöva be om det.

Jag är en person som ger mycket, men bara för att jag är det så betyder inte det att jag inte vill ha något tillbaka. För det vill jag. oh, belive me. Det vill jag verkligen.

Nog om detta.

Nu ska jag äta chips och dricka coca cola.

Avslutar ett citat ifrån min favoritkille i dagsläget.. dam dam dam... MADS GLEAGER:
"du ger mig ett inre ro"

Jag har faktiskt jobbat idag.
Seg som fan. Som
vanligt. Har sovit någon timme. Eller "sovit" jag har hört allt omkring mig. Men varit borta.

Kom på att jag skulle ha shorts på mig idag. Tio minuter innan jag skulle till bussen.
Jag rakade mina ben. Torra. Skulle jag inte ha gjort. Helvete.
Nu är dom torra och är lite halvsåriga. Jättevackert. Tur att ingen ska se dom då.
Eller? Ne, juste.

Jag har faktiskt inget speciellt att dela med mig av idag.
Accepterade just en vänförfrågan av min pappa på facebook nyss.

Måste börja tänka på mitt språk, i guess.

Hejdå!

Jag säger bara: Mads Gleager, vilken pärla!

" Till Josefine - Min födelsedagsflicka.


17e Mars 2005.

Josefine.

Du börjar bli stor nu.
Ja, märk mitt ord 'börjar'. Du är ju inte riktigt så stor än.
Du får lida i ett år till innan du får köpa cigaretter själv.
Tills dess får väl jag agera cigarett-hallick!

Men seriöst så börjar du bli stor. Första gången vi träffades var du vara 15. Ett litet barn. Men nu du!

Jag önskar dig all lycka här i livet.
Riktig lycka, riktig kärlek och vänner som varar livet ut.

Att jag älskar dig, det är väl ingen överraskning. (eller?)
Och det sköna med dig är att vi kan gå hur länge som helst utan att träffas, men när vi ses igen så är allt precis som när vi träffades sist. Att du är den enda jag kan prata riktigt detaljerad sex med nu för tiden är underbart.
Det är våran grej liksom. För mig dvs. Jag älskar dig! Jag älskar dig!
Grattis på födelsedagen fan!

Min bästa vän är du.
Och jag älskar dig, nu och för alltid.

puss på skinkan, från din vän för all framtid.

Sylvia."


Det här gjorde min dag. Tack.

Mest jag tror jag. Eller inte från början. Människor tar fram det i mig och jag visar det utåt för tydligt just nu.
4 timmars sömn men ändå vaknade jag på hyffsat bra humör.
Tänker positivt. Det är ju ändå sol ute.
Men så börjas det. En minut kvar till min tunnelbana går och jag måste skynda mig ner i rulltrappan.
En tysk turist ställer ner sin 100kg's resväska mitt framför mig. Jag försöker snällt be honom flytta på den. Han ignorerar.
Jag börjar harkla mig och sucka högt. Till slut fattar han och flyttar på den och svär på tyska. Gubbjävel.
Springer ner i rulltrappan och in i vagnen mot Skarpnäck. En man sitter framför mig och glor på mig så jag blir ännu mer irriterad och spyr "vad!?" Han tittar bort och skäms. Jag med.

Inne på jobbet står det varor öööööverallt. Jag ber snällt min kollega att hjälpa mig. Men hon mer suckar åt mig.
Tar tag i det ensam och blir galen eftersom min kuk-axel inte vill samarbeta med mig.

Som vanligt den här veckan (bara den här) har 1 kund av10 varit trevlig och inte snäsig mot mig. Och då har jag ändå haft smilbanden på och slickat röv. Nähä. Suck.

Försöker tänka lite positiva tankar och glada tankar. Kommer knappt på några. Så jag börjar tänka på sex.
Sen blev jag bara irriterad igen.

Andas.

Droppen för idag är när jag står i kön och ska betala min coca cola inne på pizzerian och tjejen i kassan ropar ut tre menyer till ett par. Tre gånger. Jag tittar på dom och jag hör dom: "det är nog våra.. ja, det är det nog..eller" så sitter dem ändå kvar på sina rövar och går inte fram och hämtar dom. Då har jag lust att öppna käften igen.

Det här är out of control.

Inte nog med det så fick jag höra idag (vilket jag tolkade det som iallafall) att jag inte kan göra en viss person glad.
Så det är ju kul det också.

Och imorgon jobbar jag. Tre timmar.
Ställa upp vare ja...


Det är fint att vara Josefine idag... verkligen!

Varför är vissa människor så rädda för närhet?
Det är ju nästan skrämmande.

Kom till jobbet idag lagom svettig.
Var svinkallt när jag gick upp imorse, så det blev långbyxor och tröja OCH kavaj.
När jag kom till bussen svettades jag ihjäl. SOL. ah.

Shirley våran nya kinesiska-kock hade med sig vårrullar till mig idag.
Hon är ganska gullig. Hon kramas jämt och säger att jag är så fin och söt.
"you look like a superstar!" joman tackar ja. Hahah..

Det finns en finsk-svensk man som alltid, ALLTID, varje dag äter lunch hos mig.
Och han är alltid lika skum. Han är trevlig men ser ändå så arg ut och pratar med en sån där dialekt.
Man blir lite halvrädd varje gång. Jag talar alltid om för honom vilken meny han ska ha. Och det är ju rätt förstås.
Men tillbaka till läskigheten: när han äter, sitter han alltid och tittar på mig. Följer mina steg och rörelser.
Inte nog med det så har han långärmad tisha, mjukisbyxor (med dam-modell) och finskor och en "lilla-My toffs" på skallen. Idag snodde han med sig sina ätna pinnar som han gick och sög på.
Skum typ det där.

Koko är lika kär i mig och min kropp som vanligt.

Hemgång och glömde så klart att lämna nycklar till Sara. Så hon fick springa med all hast till tuben för att hämta dom.
Det spöregnade OCH blixtra OCH åskade. Är det farligt att åka tåg när det blixtrar? Jag vet inte. Berätta.

På pendeltåget blir det självklart signalfel. Ovanligt. Sitter där som en mupp och ser regnet ösa ner.
Tanken på att jag skulle missa bussen blev jag påmind om så klart.
Men nä, för den stod och väntade. HALLELUJA!
Blöt om fötterna blev jag och nu nyser jag och prosar som en idiot. Fint!

Väl hemma så fungerar varken tv, dator eller något. Eller datorn funkade, men inte internet.
Så det bev att titta på det som fanns på Pontus dator. Disney-filmer!
Har hunnit med både Bambi och Askungen. Fyfan så jag har skrattat. Underbart.

Nåväl... nu är jag fisig efter köttbullarna och så har jag satt mig i skön position i sängen med lappisen i knät.
Dags att dra igång lite äldre PH-avsnitt. Jeeeesus. Pinsamt. Mjukporr är vare ä!

fastän ditt hjärta kanske gråter, så kommer drömmen åter...

Såja. Nu ligger jag nedkrupen i sängen efter en jävligt långtråkig dag på jobbet måste jag erkänna.
Bajsväder och allt. Men det kan ju vara skitsamma egentligen.

Åkte hem till M igår och var "barnvakt"... åt honom alltså.
Skulle hålla honom vaken till en lagom bra tid, och sedan få honom att somna en bra tid.
Blir lätt så när man förstör sin dyngsrythm. Och jag klarade uppdraget väldigt bra. Får väl se om han klarar det själv nu bara. Hmmm...
Jag hade inte behövt ställa någon klocka imorse. Vaknade fint iallafall.
Vi käkade sallad, wienerbröd och chips och drack massa med cola. Jäääligt nyttigt. Jäääligt gott.
Kollade på massa gamla Parlamentet-avsnitt gjorde vi också. Och brottades. Och kittlades.
Han är den roligaste människan att kittla. Han får spasmer vilket gör att jag börjar skrattar. han skrattar åt mig för att jag låter som 'Blyger' i Snövit och dom sju små dvärgarna. Blyger med en "hitler-näsa". Gulligt.

Drömde världens sjukaste dröm också. Allting var som en film.
Och ni vet när filmen slutar och eftertexten kommer så spelades Thomas Rusiak ft. Dj. Sleepy - In this cold world upp.
Det var det rnda roliga med min sjuka dröm. I drömmen hade jag sex med en människa jag aldrig i hela mitt liv skulle röra. Usch. Fy. Fan.

Men juste, idag har jag fixat mina ögonbryn med SYTRÅD också för första gången.
OCH.... (jag vet) MUSTACHEN. En som jag inte ens trodde jag ägde. Helvete. Pain in my ass säger jag bara.
Men nu är jag len i ansiktet. Kände mig som en hårig apa iallafall.

Nä, nu ska jag dricka upp min cola zero och invänta paradise hotel.
BARA 3h kvar.

Sådärja. Nu var man hemma igen efter en helg i skärgården.
Jag är jävligt glad att jag är så spontan som jag är och hoppade med ut på segling.
Sjukt mysigt, sjukt kul, sjukt läskigt. Detvillsäga som Jonte säger "det är ett äventyr!"
Och det kan jag hålla med om till 100%

Vi anlände till Björkö vid 2-3 tiden på fredagsnatten efter att ha varit och hälsat på bror min i Norrtälje.
Han var ute på Teatern? med sina vänner. haha.. Och jag hängde med hans vänner.
Sedan gick vi och la oss gansla snabbt. Vi allihopa utom en hade snarkat ihjäl oss så att en av inte kunde sova.
Men jag hade snaekat "gulligt" så det gills inte.

Dagen efter var det bara packa ihop och bege oss till båten. Segelbåten, F12.
Jag paxade plats i fören där jag låg som en kung och solade mestadels. Förutom då jag var tvungen att styra hela skutan. Liiiite långtråkigt när man inte hade någon vind. Haha...

Vi kom en bra bit iallafall. Efter ett tag så höjtar Sebbe till:
- kolla hunden i vassen!
- det där djuret är alldeles för stort för att vara en hund
- det är en svensk flodhäst!
- äh, men lägg av... det är en KOSSA!
Där satt vi i segelbåten och såg en kossa som stod i vattnet och tuggade vass.
Där den väl klev upp eftersom att vi ville komma närme så såg vi (JAG) att det var en tjur.

När vi sen har hittat oss en Ö där vi ska tälta. Så kommer vi ju faktiskt på att vi faktiskt tältar i en tjurhage. Kossor på andra sidan. Vi slår upp tälten. Sen grillar vi hamburgare och äter less sugar godis.. 
När det är dags att sova så får jag en blöt sovsäck.
Sebbe - hade jag varit en gentleman så hade du fått låna mina sovsäck, men det är jag inte
Jag - ditt as! JAG DÖÖÖÖÖÖÖÖÖR
Sebbe - förresten, har du en kudde eller?
Jag låg i det där tältet och skrattade så det hördes över hela skärgården kan jag tala om. Sebbe likaså.
Sen skulle vi titta på family guy. Jonte vaknar till och blir grinig "VI ÄR FAKTISKT PÅ SEMESTER, SLUTA TITTA PÅ TV!"

Sen somnade vi. Eller jag först tror jag. Jag som aldrig mer skulle tälta igen. Och nu minns jag varför. Ont i hela kroppen. Och jag ligger och är rädd för allting. Det knakar förjävligt i skogen. Och tanken på att vakna med en tjur i ansiktet var inte min bästa tanke. Sebbe tyckte jag var en tönt, en riktig Kerstin.

På hemvägen idag hade vi riktigt med vind och det var fan kul. Sebbe var kerstin idag som tyckte att jag gjorde så att båten lutade fööööööör mycket. Äventyr Sebbe, äventyr.

Det roliga är att allting börjar med att jag TROR att jag ser en älg ner mot motorvägen så jag skrämmer ihjäl alla i bilen. Jonte ville stanna bilen, kasta ut mig, och köra över mig.
Sen höll vi på köra på en räv, då skrek jag igen. Då ville han skjuta mig istället.

Och när vi nu seglade hem så ville han köra över en svan-familj också. Då blev jag arg.
Jag som tittade efter svanar överallt. Fiiina fåååklar det-tära!

Idag har vi varit i Norrtälje igen och käkat glass och kört gocart. Eller inte jag. Jag bangade.
Jag ville köra, men inte när jag måste köra samma bana som Jonte, Sebbe och Daniel. Det är inte ok.
Daniel flög ut i skogen. Det var riktigt roande att titta på iofs.
Karin och Molly var där en stund också, så jag har fått pussa och kramat på min lilla prinsessa med!

Det jag vill komma fram till är att jag har fått något gjort den här sommaren.
Och jag har inte ens bränt mig. Sweeeeeeeeeeeet!

Apråpå ingenting. Hur gammal är du? Bete dig som en vuxen man. Please...

Sååååådärja. Nu var arbetspasset avklarat. Och nu sitter jag hemma hos Jonte helt ensam och väntar på honom, Sebbe och en annan. Hahaha.. hemskt det låter. Nåja.

Det är så här va: jag ska ut och segla i helgen, Skepp och hoj!
Jag får alltid lite panik när jag ska ut med båtar. Jag tror alltid att jag ska drunkna eller något.
Ramla i, bli uoäten utav hajar. ÅLAR. Alltid när jag drömmer om hav så drömmer jag att det är massa äckliga ålar där också. Jättevidrigt. Okej, det finns inga hajar i svenskt vatten. Eller någon svennebananhaj finns väl.
Jag tänker mer åt det här hållet. Jag ska sola ihjäl mig. Jag kommer bränna mig som fan. För använder jag solkräm blir jag väl klassad som tunnis. Och det vill jag fanimej inte. Jag skoja. Klart jag ska skydda min stackars svennehud. (lite blatte som inte ens vill synas)

Jallafall! Här sitter jag i mörkret för mig själv och har ganska tråkigt måste jag medge.
Kul att dom andra är och käkar tårta hemma hos Chrill. Jag sitter här som en jävla potatissäck och skriver en massa jävla bajs.

Jag ville kramas ikväll. Rakade tillochmed benen extra noga ifall att jag skulle bli ditbjuden.
Men nej. Så blidde det icke. Jag ska sova i TÄLT. Säkert ensam också.

FÖÖÖÖRLÅT. Vad deppig jag låter! Det ska faktiskt bli jötteroligt att göra någonting den här helgen.
Men jag kan väl ha velat kramats egenKligen med. Istället. Aja, ni fattar dealen.

Fitta osså, glömde min feta marabouchoklad nere i sushin. Fitta osså!

Trött som ett as.
Seg som en gris.

Snart dags att bege mig till jobbet också.
Fuck. Måste ringa och skälla på våra leverantörer också.
Det är ju kul. Inte.

Vad håller du på med?
eh.

Att det ska vara fräsht att borsta tänderna är väl en självklarhet.
Men kommer man liiiite för nära gomspalten med tandborsten så vill man kräka ut hela sitt liv.

Jag har haft väldigt ont i ryggslutet sen en liten tid tillbaka och jag var ju tvungen att påpeka det för Kung på jobbet.
Eftersom att jag alltid är i behov utav uppmärksamhet.. eh.

- ohhhh... my back hurts!
Då talar hon om för mig att jag helt enkelt får sluta svanka så himla mycket. Sen skrattar hon på sitt thailändska vis.
Argumentet hon kom med avvisade jag ganska tvärt.

Jag svankar ju inte alls.
Fan.

Lite deprimerande.

Nu känner jag mig så där fräsh och snygg.
Nyfrillad och jättebrun kropp. Skönt som fan.

Magen är dock.. väldigt brun.
Lite längre ner är det svennebränna.
= vit som fan.

Idag var jag oppe med toppen.
Jag har besökt frisören.

JAG HAR KLIPPT LUGG. HEL-LUGG!
Mm, jag vet.

Visade min lillasyster. Hon hamnade i chock.
"du ser ... helt annorlunda ut. Bra, men annorlunda!"
Man blir ju lite nerri över sånt.

Självklart var jag en kräsen och jobbig kund idag. Som vanligt hos frissan.
Hm, men rätt åt dom.

Blond, lugg och brun. Yey..

Den 1:a september flyttar jag. Hihi

Nej. Fan.. nu blev klockan lite väl mycket. Men så går det när man sover till kl.15 på dagarna. Jeeesus.
Nu ska jag fila ner mina naglar, lacka om och ta en dusch (hört att man ska måla naglarna innan duschen).
Vad vet jag, im just a girl.
Imorgon är det jobb igen.

Förresten, blir det fint väder till helgen vill jag ut på landet.
På eller?

Jag hatar Danmark.
Men jag måste nog ändå åka dit.

he he heeee

Efter min dröm inatt så har jag förstått att jag saknar att stå på scen.
Är det något jag trivs med så är det uppmärksamhet. Yeah, im an attention whore.
Men inte på ett dåligt sätt så vitt jag vet.

Att vara bajsnervös inför att inta scenen och plötsligt vara och bli en annan människa är mäktigt
och jävligt roligt.

Jag förstår inte varför jag skulle vara så envis och rebellisk gentemot mina föräldrar och mina lärare i högstadiet och välja en inriktning som media istället för något som har med scenen att göra.
Jag valde att stå bakom istället för framför kameran. Snirk.

I mellanstadiet började jag på drama. Det var det roligaste jag gjort.
Till högstadiet valde jag kulturklass där drama/dans/musik/sång var prion.
Det var det enda jag var bra på och hade bra betyg i.
Men nej. Jag väljer media som jag valde att hoppa av. Båååring.

Jag saknar att få vara pajas och någon annan inför massa människor.

slap my face

Idag "bokade" jag tid imorgon för att åka och kolla på lägenheten.
Jag vill flytta nu. På en gång.

Sen har jag också betalat andra räkningar. Jättejätteroligt. Verkligen.
Blir svettig bara jag tänker på det.

Nu är det back to the 90's.

beso bebi!

Hoppade nyss in på Anne's blogg och uppdaterade mig lite.
Jag blir rörd och jag saknar henne förjävligt mycket.

Jag tänker tillbaka på alla äventyr och galenskaper vi gett oss ut på genom åren.
Vi har en dam att tacka för att vi träffade varandra. Ingen av oss har någon kontakt med henne idag. Haha..
Men tack!

Jag sitter och skrattar och halvgråter igenom minnen.

Minnen om hur vi satt på planket på playahead och raggade fest med ett varsitt sexpack trefemmor.
Våra spontanfester till höger och vänster i stockholms län.

En gång för många år sedan träffade jag Thomas som bjöd över oss på fest.
"Fest" han bjöd oss över. Han och jag träffades. Men han hade en annan tjej där. Och det var bara massa grabbar, Anne och jag. Och massa öl och cider. Vi sticker därifrån med två andra killar. Robin Hood med skäggstubbet fann mig.
Surmjölken Garry hittade Anne. Vi traskade vilse i solna. Det var sommar. Det regnade. Vi gick och gungade. Det fanns maaaaaassor med kaniner där. Robin Hood gungar mig och jag säger: "det är raaaaabin hoooood jag vill haaaa..inte".
"Festen" fortsätter mot en parkering där jag blir upphånglad bakom en bil med tungan i halsen och för mycket saliv.
Sen slår vi oss till ro utan grabbarna på Max för att invänta en buss som aldrig kommer. Klockan 7 på morgonen tar vi tunnelbanan hem till täby där vi skrattar åt natten.

En annan gång något år senare hamnade vi på en fest i Akalla. På vägen till festen träffar vi en kille som säger att det går en "sneakers-baxare" på gatan där vi gick. Jag och Anne (och Amanda som också var med) SPRINGER till porten.
 "Don't you dare touch my sneakers!"
Väl på festen är det jag, Anne och Amanda som är svennebananer. Resten av packet kom från varsin del i världen.
Jävligt roligt. På den tiden var jag och Anne kära i Darin (hjälp). Så vi tyckte ju om alla som såg ut som honom.

Saknar sommaren då jag så gott som bodde hos henne. Vi solade, vi drack öl, vi drack vin, vi drack drinkar, vi lyssnade på hög musik. Vi njöt. Vi bodde på nivå22. Vi var jämt ute. Överallt. Där det fanns efterfest. Där fanns vi. Där det fanns snygga killar. Där det fanns fula killar - Där var vi också.

Vi har gjort allt - och lite till.
Och jag älskar det.

Världens bästa Anne.

Sitter och lyssnar på Celiné Dion.
Jag är gay.

Hej och hå i det blå. Dags för lite helgs-update tror jag bestämt.
Vi kör!

I fredags drog jag med mig M hem till "landet". En snabbvisit till mamma och lämnade sushi och kramades med en saknad jycke. Han blev störtkär i M så klart. Efter det åkte vi hem till mig för en omgång i Guitarr Hero.
Jag höll på somna i soffan. Trött jävel. Sandra och Pontus (syskon) fick leka med M istället medans jag låg som en "strandad val" som han ville kalla det. Tack. GULLIGT!
Sen blev det läggdags. Jag tvärslocknade. Hade snarkat som en galning vartannat. Jag är hemsk. Stackars.

På lördagen var det bara att hoppa in i duschen direkt och fixa sig eftersom att jag skulle hem till Malin och fira hennes födelsedag. Efter många om och genvägar på st.eriksplan hittade vi iallafall.
Det bjöds på persiskt/svensk mat som Benji (Malins karl) mamma hade gjort. Gudomligt gott!
Och massvis med alkohol. Familjen Svensson och vi vänner satt samlade för att göra blåstest.
Första gången blåste jag 0,5. Andra gången blåste jag 1,0. Hahah. Malin och Lina slog oss alla.

Efter att vi ätit, druckit och gormat klart skulle vi röra oss vidare. Vi åker till f12 terassen där det var knökfullt med folk.
Köade i 45 minuter. Tror jag kan intyga att det inte bara var jag som blev nykter i kön. Vi kom iallafall in till slut.
Kvällens första ingång utan legvisning - check!
Direkt till baren för en mojito. Slurp. Sen dansa skjortan av alla. Hur mycket folk som helst. Svettigt och ja, väldigt mycket människor.
Efter att jag besök toaletten kommer jag ut och springer in i en person som jag endast hälsar på.
Hans flickvän gillade det absolut inte. "OCH VEM FAN VAR DET DÄR!!?" Easy girl alltså. Helt galen. Patetiskt.
Jag sa bara hej. Om ens det. Typ nickade "hej". Yeah yeah. Not my problem.

Efter ett tag drog alla utom jag, Chrill och Kiw? Jag kallar honom Kiw iallafall. Benji's bror. OKEJ. Malin rätta mig tack.
Vi bestämde oss för att köra vidare. K blev hungrig. Jag och Chrill är likadana. "varför äta när man kan dricka?"
Jag ringer och beställer en taxi som aldrig vill komma. Så vi hoppar in i en annan. När vi närmar oss slussen händer det som absolut inte får hända: Vi krockar. Och då enda gången i mitt liv jag inte använder bälte. Jag var för full för att ens fatta vad som hände förutom att jag flög in i chaffisens säte och mina saker flög omkring och min frilla förstördes.
Det var det enda jag brydde mig om. Eh, hahah. "VADFAN HÄNDER... KOLLA MITT HÅR!" K och Chrill bara skrattade åt mig. Och mitt från ingenstans kommer Kalle och Cribbe och knackar på taxin som idioter. Dom märker inte ens mig.
Chaffisen blir galen och vi får inte åka med längre. Han skäller på K och säger att det är hans fel - "du har gjort en mycket stort fel!" han höjde volymen på radion = orsaken till krocken. Eeeeeller hur!

Vi fick gå därifrån och ta en annan taxi iallafall och sen vidare till medis där jag springer in i Aleks.
Sen drar vi vidare till Pattebåten (Patricia) och fortsätter den blöta kvällen.
Kvällens andra ingång utan legvisning - check!

Mer öl och ännu mer dans.
Sen ut på däck för en cigg. Aleks är min absolut bästa killkompis och gör en alltid glad.
"bobban bobban, du är så vacker!" Tack!
När vi ska gå ner igen springer han in i en lång blond tjej som försöker dra honom ifrån mig. Hahah..
Det gick inte. Hon var sugen som fan. Hon gav mig jättetrevliga blickar. Verkligen. Alla tjejer hatade mig igår.
Sen kom hon fram och hälsade. Jättelamt. Ville kräkas i min egen mun.
Tjejer alltså.

Sen ska vi gå och käka allihopa. Jag och grabbarna alltså.
När vi går ut står det en polisbil utanför. Aleks går fram till poliserna.
"om jag slår henne får vi gratis skjuts hem då?" - Du får, inte hon.
Schysst! Störda människa. Haha.

Mot donken iallafall. Där K kom in också. Haha.. Han beställde 4a menyer till sig själv. Jag myråt på EN qp som jag själv köpte som smakade bajs. Sen hem. Full som en jävla banan. Jeeesus alltså. Underbart.

Vaknade imorse och hade 8 SMS och 2 missade samtal på telefonen.
Eller imorse... jag vaknade vid 17 tiden och hade fått ett sms av Lina vid 11 om att vi skulle hitta på något.
Haha.. hon hade redan hunnit vara på grönan innan jag ens vaknade.
Min dygnsrythm lägger jag över på M. Han skyller på mig och jag på honom. That's the spirit!

Jag mår bajs! HAJ HAJ