tick tack tick tack
Det sköna med just den här studen den här kvällen är att det enda jag hör är mina naglar klickandes på tangenterna och mitt tuggande på pappret.
Jag stängde idag. Det var kolsvart och jag blir alltid lika rädd och paranoid att det är någon där inne när jag är där alldeles ensam, får hjärtklappningar och hoppar till, titt som tätt. och nu bet jag mig i tungan, så himla skönt.
Hade fått ett kuvert när jag kom hem idag också, intressant.
Öpnnade det och det stod att jag hade en skuld på 4.000kr men inte på vad? Det hade dom glömt att nämna? Ok.
Tröt jag blir, blir trött på allt just nu. Igårnatt höll jag på att frysa ihjäl, vaknade av att min lillebror som har höstlov ringer halvt onykter mitt i natten när andra ska upp och jobba. Jag vaknade och då låg hela jag under täcket och huttrade, jag försökte tänka på varma saker men det funkade inte. Jag började snörvla och hade en förjävlig frossa.
Jag drömde en sån där mysig dröm inatt, men den var så hackig så jag fick skapa min egen bild av den när jag vaknade sen. Jag gillar verkligen att drömma såna drömma, tills jag vaknar och upptäcker att det bara var en dröm.
Behöver daglig närhet, närhet av småbarnen på jobbet räcker inte längre.. förlåt, men nej. Ingenting blir bättre av att jag sitter och lyssnar på Niklas Strömstedt, Tommy Nilsson, Eva Dahlgren.. ja, you name it.
förälskade satt vi på balkongen och berusade... delade en flaska till och älskade.. varandra till sömns
Sen har jag kommit på att jag är så jävla feg, egentligen.
Diskuterade med L idag om varför jag aldrig kan engagera mig på 'RIKTIGT' i någon/något jag vill ha med att göra "på riktigt", varför jag alltid måste känna.. "nej men om det här inte funkar.. så har jag ju ändå DEN DÄR personen..." och alltid måste hoppa emellan.. why oh why? Varför kan jag inte vara så där cool som jag alltid är och säger vad jag tycker och tänker och känner och bara "hej, jag vill va med dig" Nej, för jag är en jävla tönt.
Jag är nog fysiskt-känslomäsigt-allmänt-skadad av min tidigare ungdomstid då allting handlade om bekfräftelse kring just det.. att jag kunde få det/den jag ville ha.. även om det bara var en gång.. för alltid. Och varje gång man träffar någon "seriöst" så säger ens närmsta vänner "jag ger dig en månad ;)" Jag förstår inte dealen jag är inte och kommer aldrig bli densamma jag var som när jag var 15-16. Den tjejen dog det året jag blev 17 och skaffade pojkvän, jag skaffade ett liv.. jag ansåg att allting inte handlade om att få bekräftelse eller tro att en människa var intresserad av mig för att jag hade stora tuttar. Det är sant, jag sitter inte här och är känslobög nu. Men ni vet hur det är. Vid en viss tidpunkt i ditt liv är det en person som kommer få dig att förstå att allting inte handlar om att vara perfekt.
Mitt största probem idag som jag försöker att hantera OCH komma över är att jag alltid måste fiska efter bekräftelse, och då menar jag inte av ALLA. Utom om jag är intresserad av en person tror jag att jag förstör så jävla mycket att behöva höra "ja jag vill ha dig för att...." Usch, jag vill inte vara sån. Jag hatar själv såna tjejer eller killar.
Sen blir jag mjäkig och efterbliven om jag t.ex inte får svar på ett sms.. min värld raserar och jag tror att jag har gjort något fel. Jag borde inte ens bry mig men ändå så gör jag det. Jag borde få en avstängningsknapp som jag hade för några år sedan fast ändå, nej. Jag gillar mig själv, jag gillar hur jag ser ut, jag gillar hur jag för mig i tal, jag gillar hur jag behandlar andra människor jag gillar att jag bara är jag. Men försök få någon att gilla allt det med dig också.
Jag stängde idag. Det var kolsvart och jag blir alltid lika rädd och paranoid att det är någon där inne när jag är där alldeles ensam, får hjärtklappningar och hoppar till, titt som tätt. och nu bet jag mig i tungan, så himla skönt.
Hade fått ett kuvert när jag kom hem idag också, intressant.
Öpnnade det och det stod att jag hade en skuld på 4.000kr men inte på vad? Det hade dom glömt att nämna? Ok.
Tröt jag blir, blir trött på allt just nu. Igårnatt höll jag på att frysa ihjäl, vaknade av att min lillebror som har höstlov ringer halvt onykter mitt i natten när andra ska upp och jobba. Jag vaknade och då låg hela jag under täcket och huttrade, jag försökte tänka på varma saker men det funkade inte. Jag började snörvla och hade en förjävlig frossa.
Jag drömde en sån där mysig dröm inatt, men den var så hackig så jag fick skapa min egen bild av den när jag vaknade sen. Jag gillar verkligen att drömma såna drömma, tills jag vaknar och upptäcker att det bara var en dröm.
Behöver daglig närhet, närhet av småbarnen på jobbet räcker inte längre.. förlåt, men nej. Ingenting blir bättre av att jag sitter och lyssnar på Niklas Strömstedt, Tommy Nilsson, Eva Dahlgren.. ja, you name it.
förälskade satt vi på balkongen och berusade... delade en flaska till och älskade.. varandra till sömns
Sen har jag kommit på att jag är så jävla feg, egentligen.
Diskuterade med L idag om varför jag aldrig kan engagera mig på 'RIKTIGT' i någon/något jag vill ha med att göra "på riktigt", varför jag alltid måste känna.. "nej men om det här inte funkar.. så har jag ju ändå DEN DÄR personen..." och alltid måste hoppa emellan.. why oh why? Varför kan jag inte vara så där cool som jag alltid är och säger vad jag tycker och tänker och känner och bara "hej, jag vill va med dig" Nej, för jag är en jävla tönt.
Jag är nog fysiskt-känslomäsigt-allmänt-skadad av min tidigare ungdomstid då allting handlade om bekfräftelse kring just det.. att jag kunde få det/den jag ville ha.. även om det bara var en gång.. för alltid. Och varje gång man träffar någon "seriöst" så säger ens närmsta vänner "jag ger dig en månad ;)" Jag förstår inte dealen jag är inte och kommer aldrig bli densamma jag var som när jag var 15-16. Den tjejen dog det året jag blev 17 och skaffade pojkvän, jag skaffade ett liv.. jag ansåg att allting inte handlade om att få bekräftelse eller tro att en människa var intresserad av mig för att jag hade stora tuttar. Det är sant, jag sitter inte här och är känslobög nu. Men ni vet hur det är. Vid en viss tidpunkt i ditt liv är det en person som kommer få dig att förstå att allting inte handlar om att vara perfekt.
Mitt största probem idag som jag försöker att hantera OCH komma över är att jag alltid måste fiska efter bekräftelse, och då menar jag inte av ALLA. Utom om jag är intresserad av en person tror jag att jag förstör så jävla mycket att behöva höra "ja jag vill ha dig för att...." Usch, jag vill inte vara sån. Jag hatar själv såna tjejer eller killar.
Sen blir jag mjäkig och efterbliven om jag t.ex inte får svar på ett sms.. min värld raserar och jag tror att jag har gjort något fel. Jag borde inte ens bry mig men ändå så gör jag det. Jag borde få en avstängningsknapp som jag hade för några år sedan fast ändå, nej. Jag gillar mig själv, jag gillar hur jag ser ut, jag gillar hur jag för mig i tal, jag gillar hur jag behandlar andra människor jag gillar att jag bara är jag. Men försök få någon att gilla allt det med dig också.
Kommentarer
Postat av: Lissan !!
Men aj va jag vill krama om dig just nu!
Jag gillar DIG, jag gillar hur DU ser ut, jag gillar hur DU för dig i tal, jag gillar hur DU behandlar andra människor och jag gillar att DU bara är DU...
Men d visste du ju redan..
Postat av: Anne
Världens bästa Josefine, varken mer eller mindre. Och det är liksom bra så :)
Postat av: Mli
http://chagrin.tumblr.com/page/7
Här serru!
Trackback
