Mina drömmar är ganska sjuka. Men varför lyckas jag alltid drömma samma drömmar flera gånger för?
Alltså jag kan ha drömt en dröm när jag var 5 år och sedan drömt den igår och kommer ihåg allting.
Helt sick. Den här drömmen drömde jag iallafall för inte så länge sen.
Den påminner mig om Narnia/Trollkarlen från OZ.. osv.

Det hela börjar med att jag är på en filminspelning med massa människor och Mikael Persbrandt är med. (hellu.) och han och jag spelar mot varandra i flera scener. Vi är vid en sjö där det finns en slags bro. Men det är skitsamma. Det roliga är att han går och tar mig på rumpan hela tiden och hånglar upp mig lite smått titt som tätt. Jag har på mig en sommarklänning, jättetunn. Jag står lutandes mot den där bron, med Persbrandt framför mig. Jag drar upp ena benet och han in med handen under klänningen... sen kommer folk och vi slutar.

Sen helt plötsligt är jag mitt ute på havet. Det är is överallt. Och jag är med i någon "rädda djuren förenning".
Det har varit något konstigt med vädret, havet har frysit till is på bara några sekunder så man ser valar, delfiner, sälar.. ja, you name it. Man ser hur deras stjärtar m.m fortfarande är ovan ytan. Jag går mest runt och gråter för att jag vill rädda allesammans. Helt plötsligt börjar det knaka i isen. Jag och två tjejer till står mitt ute på havet med ingenting som kan rädda oss nu va. Nu är isen så tunn att man ser vad som simmar där under. Dam dam dam dam dam dam. Mitt under mig simmar en haj. Mitt hjärta börjar gå i 180! Nu börjar man se lite isflak flyta omkring. Snart är det kört, fläsket är snart stekt. SNART ÄR JAG HAJMAT! Plums, och jag är i vattnet. Okej, nu kommer paniken. Jag skriker och skriker och skriker. Då kommer en båt med två lite äldre herrar i. Dom har plockat upp ena tjejen, den andra vet dom inte var hon är. Dom ser hajen men säger ingenting till mig förut: "simma LITE snabbre... snabbare... SKYNDA DIG NU!" Sen är jag uppe i båten i samma stund sträcker sig den blodtörstiga hajen efter mig i samma veva jag kastar mig i båten. Skakis. Eh, ja.
Vi åker vidare för att leta efter den andra tjejen. När vi väl ser henne! HURRA... men vänta vad händer. Hon åker upp och ner ur vattnet gång på gång. Och hon ser ju inte så glad ut direkt. Vi åker närmare. Helt plötsligt åker hon upp men ännu högre denna gång och hon sitter fast i något konstigt djurs gap. Mina ögon blir stora som fotbollar. Helt plöstligt så är hon inne i bestens mun. Vi åker därifrån. Alla är helt tysta. Jag har förresten räddat en sälunge som jag har i en filt i min famn. Jag är värsta heron!

Sen helt plötsligt så kommer vi till 'the real' saga som handlar om MIG och mina talande djur.
Jag är ledig från skolan/jobbet jag är på någon konstert liknande sak i sturegallerian. Konsterten tar slut, och klockan är över 23 rycket men ALLA butiker är ändå öppna. Jag går in och ut ur en butik, går till bussen åker runt 2 stationer hoppar av går in igen och så där håller jag på ungefär fem gånger. När jag går in i affären för femte gången träffar jag en gammal kompis Johanna, och sen kommer Sandra och Mickis och Carro förbi. Vi går och käkar på något sliskigt pizza/hamburgare/kebabställe. Men helt plötsligt är jag själv, men dom är med ändå. Jag är där med min pojkvän istället och han beställer en pizza som påminner om en stor hamburgare. Vem är det som står och gör denna? Jo, Johanna som jag gick dit med. Sen när vi ska gå iväg iallafall så hamnar vi på en strand. Helt plötsligt är vi på en strand. och inte en svennestrand utan en som är snarlik med thailand t.ex. Vi traskar runt och undrar hur fan vi kom dit. Min pojkvän som är Ryan Gosling   (som antagligen hette något svennenamn i min dröm) han var också med. Vi klättrar bland massor av klippor när plötsligt Carro ramlar ner i havet. Min hjältemodiga pojkvän hoppar efter och räddar henne, drar upp henne ur vattnet och kollar så att hon lever. Jag och Sandra tror att hon är död!! Men det enda som hänt är att hon skrapat upp lite på foten, men hon tyckte det var värre än så. Sen fortsätter vi vandringen. Vi kommer till en vulkan och vilar oss. När det helt plötsligt blir vulkan utbrott, vi for upp i träden och vad som nu fanns där. Sen när det slutar hoppar vi ner igen och vulkan öppnar sig så kommer en slags dator ut, Sandra börjar pilla på den lite. Det var helt sjuka saker som kom upp, och hon fick tokryck. Sen åkte datorn in igen. Och vi började bli lite skeptiska kring vad som händer nu.. innan jag vet ordet av så är Mickis en hund, kollar åt ena hållet Sandra är en katt och så är det något som sätter sig på min axel hela tiden, men vadfaaaan Carro är en liten fågel. MIN pojkvän och jag tittar på varandra, "vadå, ska vi också bli djur nu eller?" Men det blev inte. Vi hamnar iallafall i jätteläskiga faror ungefär hela tiden. Vi kommer till en storstad men den är bevuxen med massa träd och buskar, ser ut som en djungel och det enda som vi möter på är vilda djur som vill döda oss. Mina djurvänner räddar mig varje gång och jag gråter varje gång dom skadar sig. Det här fortsätter hur länge som helst. Vi lever där i 1-2 månader och måste skydda oss varje dag från hungriga lejon, tigrar.. andra sjuka djur som jag aldrig sett förr. Nu har vi hamnat vid en lägenhet och det kommer ljud ut från några högtalare.. det var ett helt sjukt språk men jag förstod varje ord ändå. I samma stund i min dröm kommer det upp en bubbla som säger att damen som pratar hon pratar "kattspråk" och vill att alla kattdjur och vänner ska komma dit. Hon äger också en kod in till porten, jag slår den och vi kommer in. Jag blir helt svettig, snälla säg att det är en vettig människa som kan hjälpa oss härifrån. Vi kommer upp och hon bli förundrad och undrar hur JAG kan ha kommit dit. Men vi blir snabbt vänner när jag berättar vad som helst. Tiden går och jag hinner få barn. Tills slut är det dags för oss att försöka ta oss därifrån. När det helt plötsligt slår mig.. den här tanten jag är hos,  DET ÄR JU JAG!? Jag springer till min pojkvän och förklarar min uppenbarelse men han tror jag har blivit knäpp.
Men så visar jag kort, gamla tidningar. och förklarar. Ja, den den damen vi är hos. Det är jag. Jag är i min gamla lägenhet. Sen börjar vi våran vandring igen. Jag, min pojkvän och våra två barn och mina talande djur.