cuz It's all good in the hood.

Ringde Lissan igår natt efter att ha fått det mest sjuka och oväntade mailet på länge. Jag blev helt ställd och jag blev helt... chockad helt enkelt. Helt sjukt var det iallafall. Helt sjukt egentligen att vi ens pratar med varandra lite.
Inte jag och Lissan alltså.. utan den andra. Anonyma personen...

Vi kom iallafall in på värsta diskussionerna. Det var lite skönt att prata av sig lite, händer inte ofta nu för tiden om jag ska vara ärlig. Och när man väl börjar så bara spyr man ut allting på en gång.
Jag har iallafall kommit fram till att jag har ett syndrom som gör att när väl en person berättar att den tycker om mig, så försvinner den sen. Och det kan vara för alltid. Och jag förstår inte grejen? Jag förstår inte ens meningen med att den personen sätter mig i den sitsen och berätta det om det nu är besvarat och sen bara, poff.. gone.
Det är väldigt frustrerande. Speciellt när jag är en sådan person som inte kan sluta tänka på saker och ting.
Jag kan glömma lätt, men jag har ändå svårt för att bara glömma en person över en natt.
Beroende på vad idioten har gjort/sagt... Som typ den där gången. argh..
Syndromet "jag-slutar-höra-av-mig-för-nu-har-jag-sagt-vad-jag-tycker" förstår jag mig helt enkelt inte på. För fem jävla öre..  och folk undrar varför jag kan bli dum i huvudet. Konstigt när man bara träffar skojare.


Kul att min telefon är dum i huvudet som vanligt.. hakar upp sig, stänger av sig osv osv osv..
Hatar nya telefoner.. helvetes kukarsle.. det här är tredje gången den här veckan som jag måste återställa telefonen för att jag inte kan gå in på sms, eller skicka sms. Helvete... jävla kuktelefon helt enkelt.
Shit vad irriterad jag blir... och jag hittar inte garantipappret heller så jag kan be om en ny. Fan fan fan fan!

Jag måste vara den enda som är hemma en fredagkväll/natt och ligger och kollar på 'Landet för länge sedan' på VHS och gråter en smula. Och sen somnar till den... hej jag är 3 år.