olika-stadier

Man går alltid igenom olika stadier.
Vad det än gäller tror jag? Iallafall vad jag tror.
När man är/varit sjuk så gör man det med.
Först så börjar man känna sig hängig och man känner att "det är på gång", sen slår det till ordentligt och du vill dö, eller så håller du på att dö, sen börjar man se ljuset i tunneln, jag KAN, KANSKE klara detta;
nu börjar du känna dig lite frisk faktiskt, vad bra, jag går ut och göra något kul, kommer hem och hamnar i feberkoma och blir sämre än någonsin. Dagen efter är du frisk. Typ. Fast halsen ömmar, öronen ömmar, munnen ömmar, näsan ömmar, huvudet ömmar, fittan ömmar, t.o.m röven ömmar.

Jag är i stadiet - konstig röst, ont i halsen (kan inte svälja), ont i huvudet, ont i hela kroppen, egentligen.
Trött, jätte, as, trött. Men man kan inte sova ut för det.

Fast det är så jävla synd att klaga. Finns människor som har det tusen gånger sämre än mig.

Nu ska jag dricka honungsvatten och äta en banan. Ja, det är så jag lever. Nej.
Film kanske? Ja, film. Eller sova? Uh, tricky one.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0