När man tar bort en människa från FACEBOOK (vilket är hela ens liv..) så vill man ju oftast och faktiskt inte ha något med den personen att göra. Precis. Precis, mitt tankesätt också.

Jag fick nyss ett SMS.. eller ja, två.

"Efternamn?"
- Törnberg?
"Åh min sötnos alltså!"  

Jag fattade verkligen NOLL och kollade så klart upp numret. Det kunde ju ha varit något allvarligt. Öh.
Och så klart var det den personen jag absolut inte ville skulle smsa mig. Eller kalla mig sötnos.

Jag är inte en hatisk människa. Jag hatar inte personen ifråga egentligen.
Jag hatar bara att han har en stackars flickvän som sitter där hemma och skriver på hans "WALL" att hon älskar honom, och han älskar henne. Men ändå försöker få mig att tro någonting.

Herregud, för sista gången. Jag har aldrig, och kommer aldrig bli intresserad.
Gå hem till din flickvän och stoppa dicken i henne istället. Tack!

Jag HATAR egentligen att vara en OFFENTLIG person som ALLA kan få tag på.
Ens nummer finns ju ute på nätet, bilder på ens hem, bilder på ens föräldar. Ja, allt.
Herregu, get a life. eh, haha.

Ha en underbar dag.