kiddos

Helt ärligt så måste barn vara det roligaste och underbaraste som finns (och jobbigaste...) Fast mest det förstnämda. Idag hängde jag med 3-5 åringarna på Fillis. Det är så himla sjukt att se dom efter 2 års tid.
Och se hur dom formats som individer och människor sen jag sist hade dom. När dom var små bebisar och inte ens kunde prata. Vissa har ju helt klart tagit vidare sina karaktärer sen tidigare, vissa inte.
Men det är helt underbart vilket som. Jag blir helt fascinerad. Man önskade bara att dom mindes en från att dom var så där små, haha. Men det kan man ju önska. Men idag blev jag lika snabbt bästis med en liten grabb som jag blev när han var bebbe också. Aaaaaaaaaaaaaah. Glad i hjärtat. Som jag sagt innan, ska ha tusen söner och en dotter. Lovar och svär. Måste bara hitta mig någon att öva och föröka mig med. Mohahah.. Skämtåsido.

Idag blev jag jätteglad också när jag fick höra att det ryktades om att jag är jätteduktig och jättetrevlig!
Just so you know... Oh yes, jag älskar att vara FRÖKEN JOSEFINE!

Det bästa är när dom härmar mig. Speciellt när jag ska "säga ifrån" istället för att gorma ett "NEJ!" så upprepar jag "ap ap aaap!" Så säger kidsen likadant, hee heeee. Apor.

Nåväl, nog om kiddisarna! Jag kommer säker somna snart. Sov cirkus 3,5h inatt. SKÖNT!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0