Jag var ett åskmoln när jag klev in till frukosten idag.
Lina, våran köksa sa det "håll er undan för Jossan idag, hon är ett vandrande åskmoln!"
Jag kände hur jag spred min ilska och frustration rakt ut över människor som inte förtjänar att få den på sig.
Jag vill sätta mig och böla, men jag gjorde inte det. För jag gör inte sånt.

Dagen kändes oändligt kort. Jobbade 08:30-13 men stannade kvar till typ halv 3 för att jag inte orkade gå hem.
Jag ville hellre stanna ute i solen och lapa i mig så mycket sol som möjligt.
Vilket I did!

Sen ringde min man. Nu har inte vi setts sen Måndags? Tisdags? Se, jag minns inte ens.
Och det är alldeles för lång tid. Jag har abstinens! Jag behöver kramas. På riktigt.
Här kan man ju inte krama någon direkt.
Vi diskuterade livsviktiga beslut och åtgärder.
Mer om det en annan gång!

Efter jobbet kom jag hem... eller "hem" till mitt gamla hem där min syster höll på städa ur lägenheten.
Ja, jävlar. Sen stod jag där och började måla. Jag säger bara en sak, ni som är målare. HUR FAN ORKAR NI!?
Kramp i armarna hundra gånger. Ok, är kanske så jävla sjukt otränad i armarna just nu men ändå.
Credd till er!

Nu börjar det se fräschare ut här iallafall!

Jag har la undan min telefon när jag kom hem.
Orkar faktiskt inte prata i telefon idag. Förlåt.. men noll energi!

Joooo juste! Det knackade på dörren, och jag öppnade. Där stod två små söta påskkärringar.
Jag fick ett kort men dom fick ingenting av mig. Fan, jag hade väl inte köpt godis heller!
Men dom var så söta sååå "men det göööör inget, glad påsk!"
Ville bara krama om dom!

Nääää... nu är jag astrött och vill bara sova. Men har inte ens ätit middag än.
Öh. Natti rå!